TEATER. Nyskrivet av Sara Stridsberg, Michael Hanekes “Amour” som teater och en musikal om Robert Brobergs liv – så ser hösten ut på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
KRITIK. Göteborgs stadsteater sätter i höst upp Ingmar Bergmans kontroversiella ”Tystnaden”. Men i annonsen för rollerna som de fyra sexarbetarna söker de inte skådespelare utan ”avancerade statister”. Nu får teatern kritik för att försöka runda kollektivavtal, skriver Göteborgs-Posten. I jobbannonsen påpekar Stadsteatern att rollen “Emina” är viktig för pjäsens handling. Detsamma gäller de övriga tre…
PLANER. Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm har tvingats lägga om repertoaren ordentligt på grund av pandemins restriktioner. Om de lättar i början av maj får “Gasljus” av den brittiske dramatikern Patrick Hamilton premiär 7 maj. Helena af Sandeberg gör huvudrollen som Bella i en pjäs som handlar om psykisk misshandel och manipulation i ett äktenskap. Ronny…
KONSTSATSNING. Tio unga, flera av dem nyutexaminerade, konstnärer står i fokus i utställningen “Future watch – 10 konstnärer”. Den är ett led i en satsning på unga konstnärer som Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm gör i år. Maria Patomella, konstnärligt ansvarig för konst, design och mode, beskriver i ett pressmeddelande greppet som en “viktig satsning från…
EFTERTANKE. Benny Fredrikssons död är en tragedi. Lisa Gummesson skriver om skuldkänslor, men också om vikten av att se över maktstrukturer och arbetsmiljöer på Kulturhuset liksom på varenda arbetsplats.
PODD. Tidningarna Journalisten och Författarens chefredaktörer Helena Giertta och Lisa Bjurwald pratar om Hanif Bali-gate som ledde till att den profilerade moderatpolitikern avgick från partistyrelsen och slutar twittra.
MINNESVÄRD. “Lekanders version av Gösta Berlings saga har mycket som erinrar om Stillers expressionistiska stumfilmsteknik. Dit hör inte bara musiken, de skarpa kontrasterna och skräckeffekterna, utan också de renodlade karaktärerna och den starkt förenklade handlingen”, skriver Torsten Rönnerstrand.
KLASSIKER. “Ett drygt halvsekel och tonvis av naturalistiska pjäser och iscensättningar senare finns inga tabun kvar att bryta. Vilket paradoxalt nog i fallet Vem är rädd för Virginia Woolf innebär större möjligheter för skådespelarna att ta fram oväntade nyanser i texten”, skriver Lena S. Karlsson.
ENERGI. “Mycket hänger på att den sceniska energin är hög. Men denna skickliga ensemble håller spelet vid liv, här finns inga lakuner eller longörer, det är skådespelar- och regikonst av hög klass”, skriver Lena S. Karlsson om uppsättningen av Ivan Vyrypaevs Omfamningar.