DEBATTBOK. “Sammantaget en omistlig, oerhört värdefull dokumentation. Ett vittnesmål som inte rätt och slätt kan avvisas.” Det skriver Lasse Ekstrand om Grundskola på grund II, en antologi av Knut Lindelöf om den svenska grundskolans förändring till segregerad marknadsskola.
SKOLAN. Ingen politiker kan längre säga att de inte såg segregation komma, varken i Malmö eller i Danderyd, mellan innerstadsskolan och förortsskolan. Om det sedan görs något kraftfullt är en annan sak. Här får vi förlita oss på hoppet och de goda handlingarnas kraft, snarare än tidiga julklappar, skriver Erik Cardelús.
BILDNING. Det går att leva ett värdigt liv utan att läsa böcker men att många inte kan läsa alls är oroväckande. Clemens Altgård skriver om nedslående studier som visar sjunkande läsförståelse och om den svenska skolans misslyckande.
SKOLPOLITIK. Företag som Academedia lever på föräldrars känslor och frodas i ett samhälle som saknar ideologisk kompass, skriver Linda Bönström apropå företagets jobbannons där de söker folk som kan “bearbeta” vårdnadshavarna.
ANTIKEN. Kunskaper om antiken må behövas för att kunna göra historisk reflektion, men för att det ska gå behövs sannolikt en bredare kunskap om och definition av ”antiken”. Annars riskerar vi att kapa rötter när vi tänker oss att vi räddar dem, skriver Nathan Hamelberg.
OLIKHET. Människor är olika. Och några är särbegåvade. Mycket vore vunnet om man erkände deras existens och att de tidigt får grepp om sina förmågor, skriver Sofia Nerbrand.
HÖGRE SIKTE. Miljöpartiets kongress har avslutats. Det media mest fokuserat på är förslaget om höjd flygskatt. Som positiv framtidsvision är detta tämligen torftigt, för att uttrycka det milt, skriver Patrik Stigsson.
BARNENS BEHOV. En utvecklingsplan behövs för vår svenska skola, och målen ska vara tydliga: att anpassa ämnen och arbetsbelastning efter barnens behov, möjligheter och livsbetingelser, skriver Christian Wåhlander.
SKOLFRÅGAN. Skolan är ålagd att leverera en likvärdig utbildning vilket innebär att oavsett skola eller lärare ska elever få liknande kunskap och betygsättas efter samma kriterier. Linda Bönström är kritisk till hur ska vi kunna uppnå det genom ett ordningsbetyg.
