PROSA. ”Iida Rauma är oerhört konkret och precis i uttrycket och skriver med en smärtsam inlevelse, vilket gör romanen till en bok att ta till sig och lida med,” skriver Thomas Almqvist som läst ”Förstörelse”.
KUNSKAP. Artificiell intelligens kan förslagsvis vara en betydelsefull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag. Men AI kan inte ersätta den djupare förståelse och kunskap som idogt arbete resulterar i, menar Emil Siekkinen.
LYRIK. Idag har vi nöjet att publicera en satiriskt skarp dikt av Mattias Nyberg om den svenska skolans styrande principer.
KLASSKILLNADER. “Denna pedagogiska segregation finns genom hela skolsystemet, från förskola till årskurs 9”. Bo Bjelvehammar har läst Emma Leijnses reportagebok I en annan klass.
NYA VINDAR. “Kanske syns ödeläggelsen allra tydligast i siffrorna över hur många som går ut grundskolan med ofullständiga betyg, men den känns också igen på de skenande ohälsotalen bland unga och i skolkoncernernas årsredovisningar”, skriver Anna Herdy.
SKOLAN. “Vem är läraren i de senaste årens svenska litteratur? Och vad är det för skola som framträder?” Efter sin litterära vårdspaning riktar nu Erik Cardelús sökarljuset åt annat håll.
BARNBOK. Bengt Ohlsson har debuterat som barnboksförfattare med Pengarna. Jesper Nordström finner att den är lite väl polerad.
ESSÄ. Rädslan att göra fel ekar i berättelser jag hör från även andras arbetsliv i offentlig sektor. Initiativ som skulle kunna leda till förbättringar i människors vardag stupar regelmässigt på paragrafer och direktiv, även tvetydiga sådana, skriver Peder Palmstierna.
