HISTORIA. ”Som i all bra historieskrivning balanserar Mary Beard det allmänmänskliga som vi kan relatera till med det genuint främmande att uppröras av,” skriver Jesper Nordström som läst det digra verket ”Roms kejsare” av Mary Beard.
HISTORIA. Nyligen uppstod en trend på sociala medier där kvinnor frågar män hur ofta de tänker på romarriket. Svaret är ofta ”hela tiden”. Men det finns även kvinnor som tänker mycket på romarriket. Lis Lovén har med stor behållning läst ”Romarrikets kvinnor” av Eva Queckfeldt.
ROMARRIKET. 1 944 år efter att Pompeji dränktes i lava och aska ska artificiell intelligens hjälpa en robotarm pussla ihop stadens mosaikrester, rapporterar tidningen Haaretz.
JORDBÄVNING. Jordbävningarna i Turkiet och Syrien har ödelagt ovärderliga kulturskatter. Slottet Gaziantep hade stor betydelse för Turkiska självständighetskriget men skalvet har nu lämnat slottet i ruiner.
MINDFULNESS. “Allt eftersom läsningen fortgår tycks Marcus Aurelius leva idag. Att han är en klok och välvillig kompis som pratar med en när det som bäst behövs.” Erik Cardelús har läst en nyöversättning av den romerska kejsarens Självbetraktelser och finner en livsstilscoach som håller än idag.
ANTIKEN. Kerstin Ekmans Tullias värld är en rik och spännande bok, som måste läsas i små doser. Den är krävande, men jag tycker om att på nytt fått bekanta mig med både med Vergilius och Horatius och framför allt få följa berättelsens sköra tråd, som utgörs av Ciceros dotter Tullias öde, skriver Bo Bjelvehammar.
ROMERSK POESI. Den romerske poeten Catullus skrev både om vackra pojkar och tilldragande kvinnor. Likaså tycks han ha varit lika hemmastadd i stadens sjaskigare kvarter. Clemens Altgård tecknar ett porträtt av poeten som skrev dikter som i fråga om obscenitet kan mäta sig med dagens grovkornigaste rappare.
FILOSOFISK KEJSARE. I en ingående essä analyserar Marcus Myrbäck den livsvisdom som Marcus Aurelius på sin tid uttryckte. Det handlar om de stora frågorna. Erfarenheten av tid, liv och död som jordisk andlighet. En blick som vänds inåt.
FILOSOFI. När man säger grekisk antik filosofi faller tankarna direkt på Platon. Så stor var denna tänkare, både innehållsligt och stilistiskt, att det finns ett talesätt som hängt med i universitetssammanhang ändå in på 1900-talet; “all filosofi är egentligen fotnoter till Platon”.
