KULTURHISTORIA. Elisabeth Brännström har läst Andrea Wulfs bok ”Fantastiska rebeller” med stor behållning. Hon framhåller att det är ”en utmärkt bok för den som vill fördjupa sig i det tyska 1700-talet”.
ORIGINALITET. ”Inget är nytt under solen, bara variationerna och varianterna av det som någon redan tidigare har kommit på, möjligen omedveten om sin stora originalitet,” skriver Eric Axner-Norrman.
LITTERÄRA KLASSIKER. Håkan Sandell argumenterar för att esoterikern Aleister Crowleys storhet som poet har förbisetts. Främst på grund av att han vägrade att knyta an till modernismen.
POESI. Erik Bovin konstaterar att Peter Lindforss dikter, som nu utkommit postumt, är “sångbara, inte sällan kärnfulla, nakna, fyllda av existentiell vånda men också värme och livsvisdom.”
ROMAN. Efter ett längre uppehåll är Robert Myhreld tillbaka med en ny marginalanteckning. Han har läst Matilda av Mary Shelley och reflekterar över den tragedi som romanen skildrar.
IDÉKONFLIKT. Upplysningen tog aldrig slut och inte heller romantikens försök att bemyndiga känslan. Läser man Strindberg och Thorild i vårt tjugoförsta århundrade inser man snart att epokernas konflikt fortfarande rasar, skriver Christoffer Andersson.
PROSA. Det är underhållande, spännande och välskrivet och definitivt ett måste för alla som intresserar sig för skräck, fantasy och science fiction, skriver Elisabeth Brännström som läst en aktuell bok med ett urval av E T A Hoffmanns sällsamma historier.
LITTERATURANALYS. Jesper Nordström har läst antologin Tranströmer och det politiska där åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo undersöker den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Han finner den inte särdeles engagerande.
INSPIRATIONSKÄLLA. Hela vårt kulturliv hade varit betydligt fattigare utan dessa återkommande stormar och oväder. Tänk bara på romantiken, denna epok vars slogan var Sturm und Drang, tyskans ord för storm och längtan. Vad hade det blivit kvar av den epoken utan riktiga dramatiska oväder? skriver Mathias Jansson.
