NÅR INTE FRAM. Bennett lyckas inte riktigt tränga ner i tillvaron via orden. Fast hon lägger sig så nära tingen med sin blick får hon dem inte riktigt att bli levande, anser Anna Remmets.
NJUTNING. Trots bristerna är Ett system så magnifikt att de bländar bitvis ändå en mycket njutningsfylld läsupplevelse, skriver Elisabeth Brännström och hyllar Amanda Svenssons förtrollande prosa.
TRILOGI. Med anledning av att Tua Forsström valts in i Svenska Akademien har Opulens nu en artikelserie som tar tempen på den finlandssvenska litteraturen anno 2019. Idag skriver Ivo Holmqvist om Oscar Parland, en av den finlandssvenska modernismens förgrundsgestalter vars Riki-trilogi är aktuell igen. De tidigare delarna i serien hittas här.
SVEPANDE. Claire, som havets ljus framstår som ett klassiskt exempel på en roman där författaren har velat fånga en plats och ett samhälle på bokens sidor, men hemfallit åt svepande rörelser som resulterat i en ganska platt och skissartad berättelse, skriver Anna Remmets.
OFÄRDIGT. Nina Wähä berättar inte färdigt, hon ger oss bara ett smakprov, det är som att bli snuvad på konfekten, tycker Carolina Thelin som har läst den nya romanen Testamente.
FÖRSVARSTAL. Ett krogsamtal får inleda Gunnar Lundins analys av P G Wodehouses författarskap. Vad kan Wodehouse ha att säga till nutida läsare? I den här texten försöker artikelförfattaren formulera ett svar och därtill ett försvar för P G Wodehouse, en omhuldad författare.
AMBITIÖST. New Forest är ett ambitiöst verk på över 600 sidor. Anna Remmets har läst det. “På ett sätt som påminner om den romantiska traditionen, men i en modernistisk tappning, skriver Josefine Klougart fram en återförtrollad natur som speglar och samverkar med romansubjektet.” Ett djärvt projekt, konstaterar vår recensent.