Sinziana Ravini skriver alltför utstuderat
ROMAN. Lis Lovén låter sig inte imponeras av Sinziana Ravinis roman ”Diagonalt begär” utan finner boken vara alltför ytfixerad och utstuderad.
Sveriges dagliga kulturmagasin
En litterär pärla av Therese Bohman
PROSA. ”Kammakargatan” är en liten pärla till bok,” skriver Erik Bovin som läst Therese Bohmans aktuella kortroman.
Lina Wolffs roman är tät, ryslig och rafflande
ROMAN. ”Lina Wolffs ’Liken vi begravde’ är inspirerande och stundtals kuslig läsning.”
Lekfull men tämligen tom roman
ROMAN. Överlag framstår László Krasznahorkais Den sista vargen som en lek med form och framställning som är betydligt för ”meta” och självmedveten för sitt eget bästa, och därmed också ganska tom, skriver Anna Remmets.
Gastkramande och vardagligt på en och samma gång
ROMAN. Marie Aubert vågar peta och riktigt gegga runt i våra fulaste inre skamfyllda skrymslen. Det är ett effektivt utsnitt, ett tätt litet drama med ett starkt driv framåt. Att läsa Vuxna människor är en vardaglig och gastkramande upplevelse på en och samma gång, skriver Camilla Carnmo.
Roman med både kropp och knopp
BALANSERAT. Det är oväntat och underhållande och lärorikt och med en välbalanserad avvägning mellan humor och allvar, mellan det prosaiska och det högtflygande, skriver Camilla Carnmo om Helena Granströms roman Betydelsen av kärlek.
Uppgörelse präglad av kärlek och sorg
ROMAN. Helene Rådbergs roman Mammajournalerna är både en uppgörelse och en kärleksförklaring. Ett sorgearbete om en enskild individ men samtidigt en appell för alla människors rätt till ett värdigt liv, skriver Carolina Thelin.
Monsterroman med vissa brister
ROMAN. Jeanette Wintersons försök att sammanfoga en helgjuten romanvarelse med delar av dåtid och nutid, realism och fantastik, humor och kuslighet blir inte helt lyckat, anser Anna Remmets.
Viktigt bidrag till vittneslitteraturen
PROSA. Idag är det Förintelsens minnesdag och 75 år sedan Auschwitz befrielse. Romanen Det var jag som skulle dö av Natalie Verständig Axelius känns som ett mycket viktigt bidrag till den redan omfattande vittneslitteraturen, skriver Elisabeth Brännström.
Finns det inga stora författare idag?
KANON. Alla numera kanoniserade författare har inte bara rönt motstånd när det begav sig; de har alla tolkats och omtolkats. Så kommer det naturligtvis också att gå med vår tids författare, skriver Carsten Palmer Schale.
En exilförfattare utan skygglappar
AVDAMMADE MÄSTARE. ”Här finns inga schablonmässigt onda eller goda.” Jesper Nordström skriver om den ungerske författaren György Kardos som emigrerade till det så kallade brittiska Palestinamandatet.
Inför Nobelfesten: Handke, en existentiell författare
NOBELPRISET. ”Handke återger världen något av den förtrollning som den har för barnet”, skriver Simon O. Pettersson. Inför kvällens utdelningar och efterföljande bankett skriver vi om de två författargärningar som förärat Olga Tokarczuk och Peter Handke 2018 respektive 2019 års nobelpris i litteratur.
Telegrafstationen
Opulens systermagasin
