Grotesk historia som inte släpper taget
ROMAN. Sonnenschein av Daŝa Drndić är en grotesk historia, som griper tag i mig från början och som sedan aldrig släpper taget, inte ens när jag läst klart, skriver Thomas Almqvist.
Bakvatten: Tragedi från Västerbottens inland
ROMAN. En mycket tät och välskriven roman som tar sig direkt in under skinnet på läsaren, skriver Elisabeth Brännström, som läst Bakvatten av Maria Broberg.
Tre kvinnor i en mansvärld
ROMAN. Gina Dirawi vet vad hon skriver om och det är lätt att förstå hennes budskap, även om det är svårt att förstå vissa av orden. Det är bara att beundra hennes övertygelse och hennes kamp för kvinnors rättigheter. Boken är både angelägen och rappt skriven. Där finns mycket att utläsa om kulturkrockar, feminism och…
Roman om svunnen tid
SVUNNEN TID. På det stora hela är det här en sympatisk, men lite för blek skildring av en svunnen tidsperiod som hade varit betjänt av lite mer blodfulla, levande karaktärer och mer uttrycksfulla och känsloladdade dialoger, skriver Elisabeth Brännström som läst Kurt Bäckströms roman Hoppet är vår vän.
Stark men krävande roman om en trasig relation
BERÄTTARE. Bo Bjelvehammar har läst en i vissa avseenden krävande roman, med flera oklarheter, men tycker ändå att Anne Swärd framstår som en sällsynt god berättare och en skicklig bildmakare.
Brännande aktuell roman
I Förhör är Dahlström en svartvithetens vedersakare som för in läsaren i moralens och sanningens gråskala till labyrint som vi var och en måste stå inför, beakta och erkänna, kanske inte av politiska eller inrotade fördomsfulla skäl, men för vårt rena människovärdes skull.
Explosiv Malmöroman om en gränslös värld
ROMAN. Elisabeth Brännström har dels fått ta en tripp genom ett underjordiskt Malmö där ingenting är heligt och allt är till salu, dels fått insyn i vad det innebär att vara ung, skyddslös, och mycket ensam i ett samhälle där nästan ingen bryr sig. Här är hennes recension av Josefine Adolfssons roman Rippad.
Inblick i nazismens glorifiering av fosterlandet
ISLAND. Sjón visar upp ett isländskt levnadsöde från efterkrigstiden. Han kommenterar inte och drar inga egna slutsatser. Allt överlåts till läsaren och det är upp till var och en att tolka som man vill. Författaren är fullständigt osynlig i berättelsen, han frigör sig från den och låter den berätta sig själv, skriver Thomas Almqvist.
Utvecklingen är en illusion
AUTOFIKTION. Förlaget lanserar Tillstånd som autofiktion och om så är fallet har Axel Lindén lyckats undvika genrens vanligaste fallgropar. Berättarjaget är en antihjälte utan förskönande karaktärsdrag och utan sanningar och lösningar på världsproblemen trots sin djupgående kritik. I övrigt är språket klart som källvatten och rakt som en skogsplantering, i positiv bemärkelse, skriver Nette Wermeld…