ESSÄSERIE. En expert på området, Carsten Palmer Schale, berättar i en essä, som delats upp i sex delar, om den mångsidige författaren Anthony Burgess och dennes omfattande författarskap. Detta är den femte delen.
ESSÄSERIE. En expert på området, Carsten Palmer Schale, berättar i en essä, som delats upp i sex delar, om den mångsidige författaren Anthony Burgess och dennes omfattande författarskap. Detta är den fjärde delen.
ESSÄSERIE. En expert på området, Carsten Palmer Schale, berättar i en essä, som delats upp i sex delar, om den mångsidige författaren Anthony Burgess och dennes omfattande författarskap. Detta är den tredje delen.
FINLANDSSVENSKT. Rolf Karlman har läst Heiman av Ann-Luise Bertell, en roman som i år nominerades till Finlandiapriset. Han finner att det är en mycket finsk historia, men på det andra nationalspråket svenska.
ICKELINJÄRT. Dansken Bjørn Rasmussens Jag är gråvit är ingen respektabel framgångsberättelse men det är inte heller någon upplyftande historia om frigörelse. ”Det är betydligt intressantare än så”, skriver Anna Remmets.
RYSK ROMAN. “Jag har egentligen bara en sak att säga till dig som tänker läsa Michail Sjisjkins Erövringen av Izmail: Se till att växla ner… och bry dig inte om var du hamnar”, skriver Robert Myhreld.
TANKEVÄCKANDE. “Sidmässigt är det egentligen snudd på kortroman, men de tankar Bart Moeyaerts väcker hos läsaren är lika många som en så kallad tegelsten skulle väcka.” Erik Löfvendahl har läst Graz.
BERÄTTARKONST. Att det på ett par ställen ändå blir lite tillrättalagt kan man med lätthet förlåta den infallsrika Yasmina Reza, anser Anna Remmets som läst romanen Lyckliga äro de lyckliga.
PROSA. Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson äger inte den friskhet och charm som gjorde Tripprapporter intressant. Det är en välskriven och snygg roman men den kommer inte att finnas kvar i mig särskilt länge, skriver Carolina Thelin.
