Roman som börjar bra men mattas av
PROSA. Elisabeth Brännström har läst Carola Hanssons roman Minnestrådar, med viss behållning. Men “problemet med romanen är att laddningen avtar där den borde ha ökat,” skriver hon.
Peter Handke höjer svärdet ytterligare en gång
HÄMNDMOTIV. Peter Handke har utkommit med en ny roman, den första efter Nobelpriset. Även om mycket är variationer på bekanta Handke-teman, innebär den i vissa avseenden en fördjupning av författarskapet.
Coronaomläsning: Volter Kilpi
PROSA. “Det är ingen lätt roman att mäkta med, den kan ta ett år att ta sig igenom, eller i mitt fall en effektiv läsvecka med sju timmar om dagen. Hur man än vrider och vänder på det är det en unik litterär prestation. Opulens medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap.”
Stark skildring av en bys uppgång och fall
PROSA. Tidigare i år var romanen Där rinner en älv genom Saivomuotka by av Pia Mariana Raattamaa Visén, en av fem nominerade böcker, i vuxenkategorin, till Norrlands litteraturpris. Robert Myhreld har läst den med stor behållning.
Stringent språk med egen ton
PROSA. Det är inte hennes starkaste verk. Faktum kvarstår dock – Taivassalo är onekligen en stor stilist, skriver Erik Bovin.
Prosa: Hav utan farleder
DEBUTANT. Hav utan farleder, av Leif Bergholtz, är en berättelse om längtan efter gemenskap, kärlek och sex. Om hur det är att hamna utanför farlederna på grund av depression, dövhet och dövblindhet.
Snudd på alltför elegant prosa
PROSA. Ben Lerner är en ordkonstnär som kräver koncentration av läsaren och som översättare har Andreas Lundberg säkert brottats med språket. Det väller fram, prosa övergår i poesi, slang blandas med högstämdhet. Till slut blir det nästan för elegant, skriver Carolina Thelin.
Prosa: Klostret i Winchester senhösten 1046
DEBUTANT. Allt tar sin början utanför London våren 1042 när mjölnaren Godward och hans son Ethelward genom en slumpartad händelse vinner den tillträdande kungens gunst. Men det som hade kunnat utvecklas till en lycklig saga om den fattige mjölnaren som dubbas till riddare, blir istället starten på ett dramatiskt ränkspel. Klostret i Winchester senhösten 1046…
Mustigt, bildrikt språk i ny Ranelidroman
PROSA. Bokens andra del hör till det bästa som Björn Ranelid har skrivit. Krävande men också berörande på ett kraftfullt, bildrikt och mustigt språk, skriver Bo Bjelvehammar.