Mannen som hade en dröm
TILL MINNE. I dag är det femtio år sedan skotten i Memphis. Hans Strömhäll tecknar ett porträtt av Martin Luther King och funderar kring hans arv.
Brännande om sociala orättvisor och rasism i USA
POETISK PROSA. “Resan, som utvecklar sig till en märklig form av roadmovie, går genom den nergågna amerikanska södern, där de många bensinmackarna står i rad efter vägarna men där omgivningen präglas av en nästintill gastkramande ödslighet”, skriver Elisabeth Brännström.
Alla förlorar på en främlinggörande retorik
RASISM. De traditionella partierna normaliserar Sverigedemokraternas retorik. De förskingrar ett sekelgammalt arv utan utsikt att vinna något, skriver Kevin Shakir.
Antecknat i Amerika: En skitsak
DASSIGT. “Femtiofyra afrikanska länder protesterar, med all rätt, mot att kallas skithålsländer. Eftersom presidenten genast kollade upp om hans yttrande uppskattats av kompisarna var det ingen felsägning”, skriver Ivo Holmqvist.
En språklig talang
MELLANFÖRSKAP. “Han skriver också sarkastiskt i sin inledning att allt i boken är fiktion, utom problemen. Det som händer i styckena där författaren intervjuas är att villkoren för en skrivande person som rasifieras (och som skriver om rasism) synliggörs”, skriver Anna Remmets i sin recension av Adrian Pereras White Monkey.
Glödheta och inflammerade frågor
HEDERSKULTURER. “Det finns en smittande berättarglädje och den stolta, starka och självständiga kvinnans uppriktiga vilja och djupa behov att förändra de patriarkala strukturerna”, skriver Cecilia Persson om Delvin Arsans De tystade rösterna.
När skuggsidan blottläggs
#METOO “Slavoj Zizek menar att kvinnor utnyttjas sexuellt knappast är någon nyhet, däremot är det nytt att kvinnor nu exponerar skuggsidan av det officella talet om jämställdhet och ömsesidig respekt.
Islamofobin svår att förklara utan antisemitism
HÖGEREXTREMISM. Journalisten Ingrid Carlqvist är den senaste av svenska debattörer som kommit ut som antisemit. Det borde vara föga förvånande. Carlqvist har länge varit en av den rasistiska högerns mest framträdande och högljudda representanter. Åtminstone utanför Sverigedemokraterna.
Stillsam personlig analys av rasism, identiteter och absolut tillhörighet
IDENTITET. “Det är ganska välgörande att ta del av Sorans stillsamma analys av det som utvecklats till ett stort samhällsproblem. Kanske kan det hela ibland kännas något utopiskt, men det har ju aldrig varit helt fel med positiva visioner och Soran Ismails reflektioner ger en liten gnutta hopp inför framtiden”, skriver Elisabeth Brännström.