DEMENS. Jonas Bruns nya bok Hon minns inte, om en mamma som långsamt förloras till demensen, balanserar på gränsen. Men berättelsen, som inleds med döden för att vidare bläddra sig bakåt i tiden, som minnets erodering i en sviktande hjärna, räddas i sin ödmjukhet, skriver Nette Wermeld Enström.
FÄNGELSE. I regissören Emmanuel Courcols händer har en av Sveriges mest kända rymningar blivit till fransk långfilm.
KARANTÄN. När en vulkan får ett utbrott i Netflix-serien “Katla” isoleras invånarna i den isländska småstaden. Mitt under inspelningen tvingades skådespelaren Aliette Opheim att genomgå en liknande karantän. – Det var “The Shining”-mode, säger hon till TT. Vulkanen Katla har fått ett utbrott som aldrig tycks ta slut, och den lilla staden Vik klassas som…
INTERVJUBOK. Vad händer med oss som blir kvar? I Sorgens röster har Katarina Holst Westin samlat 15 intervjuer, 15 möten med människor som med sina egna ord delar med sig av sina erfarenheter av sorg. Vad händer med oss som blir kvar, när en förälder, en livskamrat, ett syskon eller ett barn dör?
Vaken dröm ska läsas! Men med stor vaksamhet för att inte falla över den moraliska knivseggen, skriver Jonatan Jakobsson Wik, som läst Madeleine Schantzs debutroman.
SATIR. Iodine Jupiter tar en närmare titt på vad det är som avgör ett konstverks värde. Och han ställer en prognos: “I framtiden kommer all konst och litteratur bedömas utifrån konstnärens diagnos. Den kommer vara fäst vid objektet som en VDN-etikett eller bruksanvisning om hur du läser verket.”
GRÄNSÖVERSKRIDANDE. Jägerfeld och Strandberg har skapat en underhållande och intressant bok i gränslandet mellan litteratur och populärvetenskap, skriver Mathias Jansson som läst Monster i terapi.
SKRÄCKFILM. Enda sättet att undkomma de framtida demonerna är tydligen att förändra sin socioekonomiska position, genom att börja tjäna mycket pengar och flytta ut en stor herrgård på landet, skriver Mathias Jansson, som synar skräckgenren ur ett klassperspektiv.
LIVSHÅLLNING. Det har visat sig att det finns ett samband mellan icke-materialistiska värderingar och välbefinnande. Människor som lägger stor vikt vid materiella ting konsumerar mer, har större skulder, tär mer på naturen och umgås oftare med icke-levande saker än med levande individer, skriver Ante Filip Tepic.
