En lysande affärsidé
NOVELL. Tillfället gör tjuven, sägs det. Kanske gör det också affären. Eller det kanske inte är så stor skillnad mellan tjuven och affärsmannen, vad vet jag.
Sydsvenska sorgligheter
HYBRIDROMAN. Jonas Berghs nya bok är en sorgesång över att allt förflyktigas, men också en berättelse om faderskap och mänskliga möten. Carolina Thelin har läst den.
Den besvärlige lektorn
NOVELL. “Men herre du milde, invände Roger, man kan väl inte säga något om franska revolutionen utan att gå in på de övergrepp och de grymheter som förekom. Allt annat blir ju historieförfalskning. De skildes åt och Roger lämnade rektorn och slängde igen dörren. Jäkla idiot, mumlade han för sig själv.”
Brännande om sociala orättvisor och rasism i USA
POETISK PROSA. “Resan, som utvecklar sig till en märklig form av roadmovie, går genom den nergågna amerikanska södern, där de många bensinmackarna står i rad efter vägarna men där omgivningen präglas av en nästintill gastkramande ödslighet”, skriver Elisabeth Brännström.
Kärlekens självförbrännande krafter
INTERTEXTUALITET. “Adania Shibli är en fena på att skriva verkligt läsvärd prosa och hennes vibrerande språkdräkt får berättelserna att leva och beröra”, skriver Cecilia Persson.
Ett stråk av vemod
LITTERÄR. “Ingen jämfört med dig är liksom Skuggland en berättelse där känslan, atmosfären, tillståndet från barndomen lyser igenom. Här är det den sextonårige Stewe det handlar om, enstöringen som ingen lägger märke till, killen som inte kommit ut ur garderoben”, skriver Carolina Thelin.
Magasinet Opulens lanserar avdelning för nyskriven poesi
Under rubriken prosa och poesi kommer avdelningens redaktör Ola Lundqvist att presentera nyskrivna dikter av både oprövade och etablerade förmågor.
Fröberg Idling lämnar vår blodiga historia bakom sig
KONTRAFAKTISK. “I Julia och Paul – En försommarberättelse lämnar Fröberg Idling vår blodiga historia bakom sig och tar steget in i en kontrafaktisk verklighet.” Carolina Thelin recenserar Peter Fröberg Idlings senaste roman.
Tid, hopp och kärlek
ÅTERBLICK. “För just så är det. Helena Looft gestaltar en kvinnas totala besatthet av en förälskelse som aldrig fick sin fullbordan. Det är ett både ovanligt och intressant berättartekniskt grepp. Någon utvecklingskurva finns egentligen inte”, skriver Clemens Altgård.