TV-SERIER. Rederiet hade nog haft det svårt med att göra sig populär i Bosnien. Inte för att bosnier liksom andra i före detta Jugoslavien saknar intresse för Sverige eller Norden, utan mer på grund av att man generellt hade haft svårt för att känna igen sig, menar Vladan Lausevic.
SKRÄCKILM. Charlotte Wiberg tipsar om några sevärda skräckfilmer som nu går att se på Netflix.
UPPÅNER. “Det finns en svidande ironi i att Orwell på grund av en bok som till stor del handlar om hur fördummande av språket används för att förtrycka folket, själv får sitt namn missbrukat på precis det sättet”, skriver Myra Åhbeck Öhrman om den populistiska högerns alla feltolkningar.
PROSA. Anna Remmets har läst en roman av Pilar Quintana om “två nyanserade människor som båda är kapabla till såväl ömhet som våld.”
GÄNGKRIMINALITETEN. “Hårdare tag är en känslosoppa riktad mot de andra som hot, inte någon genomtänkt linje som med precision sätter in välavvägda sanktioner där det behövs”, skriver Nathan Hamelberg.
FÖRÄNDRING. Så här när julen närmar sig reflekterar Jenny Wickberg över hur firandet har förändrats och minns tidigare jular. Men hon tipsar också om böcker med jultema.
KLASSISKT. Först från 1960-talet började Mahlers musik att på allvar upptäckas, och idag betraktas han allmänt som en betydelsefull vägröjare för 1900-talets modernism, konstaterar Björn Gustavsson.
VINYL. Den här veckan avhandlar Jesper Nordström fenomenet barnstjärnor från 1960-talet.
TILLSATT. Jeanette Gustafsdotter har inte fått en smakstart som ny kulturminister, men det är för tidigt att säga vilken typ av politiker hon är: aktivisten, tjänstemannaministern, eller någonting helt annat?
