FLANÖR. Susanne Liljedahl, från Malmö, blåser liv i flanörstraditionen genom att besöka huvudstaden och som flanerande och reflekterande observatör spana efter modernismen. Vart tog den vägen? Försvann den med folkhemmet?
FÖRÄNDRING. Maria Johansson, som själv var med när det begav sig, har sett utställningen “När postmodernismen kom till stan”. Hon har blandade känslor och kritiserar bland annat avsaknaden av kvinnors röster i katalogtexten. Men det handlar också om drömmen om att förändra världen.
SATIRISK KONST. “Vänstern har skapat en frizon för kvinnoförtryck och religiös dogmatism, som gjort bland annat kampen mot hederskulturen svår”, skriver Ullmar Qvick apropå Opulens intervju med Carolina Falkholt och hennes feministiska konst.
LÅNGSAM PROSA. Han lämnade livet som kringflackande dramatiker för att skriva långsam prosa. I storverket “Septologin” fördjupar Nobelpristippade Jon Fosse synen på konsten, livet och Gud – utifrån människor som är ensamma men samtidigt bundna till varandra.
VILKS. Lika mycket som Nimis troligtvis kommer att leva vidare för alltid, hoppas jag nu på att Rondellhunden äntligen, precis som sin hårt prövade upphovsman, Lars Vilks, får vila i frid, skriver Ida Thunström.
TRADITION. Går det att som konstnär verka i och fortsätta utveckla en äldre tradition utan att förhålla sig till den dominerande strömningen i samtiden?
RELATIVISM. Channa Bankier funderar över uttrycket “ingen aning” och hur relativismen brer ut sig.
FILOSOFI. “Ett verk som står vid gränsen till ett högt beläget skrämmande vackert öde landskap och låter oss ana något vilt schamanistiskt bortom den begreppsbyggande europeiska tanketraditionen.
PARADIGMSKIFTE. Den metamodernistiska viljan att genomföra en ”tyst revolution” och ett paradigmskifte kännetecknas i allt från synen på ekonomi och välmående till konst och litteratur. Vladan Lausevic har besökt den metamodernistiska festivalen Emerge Gathering som i år hölls i Ukrainas huvudstad Kiev.
