ESSÄ. För att motverka pågående nedmontering av svensk demokrati behöver det klassiska bildningsidealet återupprättas. Det anser Fredrik von Malmborg, docent och forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
POLITIK. I veckans krönika skriver Lars Thulin om hur bristande läskunnighet underminerar demokratin. ”Måhända var de 250 åren av demokrati bara en parentes i vår historia,” skriver han och ser utvecklingen i USA som ett skrämmande tecken i tiden.
POLITIKER. ”Vi måste utnyttja vår rätt att rösta. Samt ta chansen att själva utöva politisk makt om vi tycker att vi är så bra att vi klarar det bättre än andra.” Lars Thulin skriver i dag om det problematiska politikerföraktet.
SAMTIDEN. Vart tog maktkritiken vägen? Och var finns vår tids Vilhelm Moberg? Det undrar Anders Björnsson som efterlyser en ny samtidsvokabulär.
BAKSLAG. Sara Skyttedals personliga atombomb mot Johan Ingerö har blivit en bumerang mot såväl henne själv som Kristdemokraterna, konstaterar Lars Thulin.
SAMHÄLLE. “Alltför sent förstod vi kraften i den centrifug som skilde de ”värdefulla” från de ”värdelösa”.” Så beskriver Stellan Lindqvist hur populismen fick en grogrund i vår tid.
DEMOKRATINS SVAGHET. “När människor inte längre är individer utan förvandlas till en massa, blir de skräckinjagande”, skriver Thomas Notini som med tanke på riksdagsvalets utgång förespråkar ett författningsskydd.
MAJORITETENS TYRANNI. “Efter Brexit och Trump pratar allt fler om demokratin med någon form av reservation”, skriver Carsten Palmer Schale.
VALÅR. “Under två år har biobesök, museer, konserter, teaterbesök, idrottsevenemang, festivaler och kulturfester fått stå åt sidan. Att då blåsa till strid mot kulturen behöver inte nödvändigtvis vara det smartaste populistiska draget”, skriver Nathan Hamelberg.
