LITTERÄRA KLASSIKER. På senare tid har Madame Blavatsky kommit att betraktas som den moderna esoterismens moder. Erik Bovin presenterar en kontroversiell författare som åter blivit aktuell genom intresset för konstnärer som Hilma af Klint och Tyra Kleen.
LITTERÄRA KLASSIKER. Håkan Sandell argumenterar för att esoterikern Aleister Crowleys storhet som poet har förbisetts. Främst på grund av att han vägrade att knyta an till modernismen.
KONSTBOK. “Det ockultas återkomst” är en essäsamling av Lena Månsson där tio visionära konstnärer verksamma under moderniteten förlänas varsitt kapitel. Erik Bovin har läst den med stor behållning.
LYRIK. Lina Österman är något av en udda fågel på den svenska poesiscenen. “Just därför bör ni läsa henne,” skriver Erik Bovin som läst hennes senaste diktbok “Förnimmelser”.
BIOGRAFI. Mänskligheten kommer att förundras är en bra, välskriven biografi om en intressant konstnärs livsverk, konstaterar Elisabeth Brännström.
BIOGRAFI. Utgåvan är ändå fantastisk. Vacker att se på, fotomaterialet har det inte sparats in på och texten är idogt genomarbetad. Ändå är det med lite blandade känslor som Robert Myhreld har tagit sig igenom La Marchesa: Luisa Casatis liv och skepnader.
METAL. “Andreas Lagios medelhavsvindsljuvliga och mångbottnade röst skapar tillsammans med kyrkokörssång och tortyrkammarskrik om vartannat en mysig stämning.” Robert Myhreld har lyssnat på Rotting Christs senaste album och bjuder också på en personlig bikt.
FACKLITTERATUR. Per Faxneld har skrivit en intressant idéhistorisk och kulturhistorisk odyssé där esoterismen sätts in i en kontext, skriver Mathias Jansson som läst Det ockulta sekelskiftet.
ESSÄ. “Jockeyn framstår som representant för vår tid då människor i nuet inte behöver sina minnen. De skulle sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling bara de inte missade Melodifestivalen. De skulle sälja den för en vinst på Lotto.” Gunnar Lundin läser Patrick Modiano.
