Mörka hemligheter blottas
NOVELLER. Roupenian blottar våra mörkaste hemligheter — fula, snuskiga, själviska och eländiga som vi människor är. Nu ser jag fram emot tv-serien som HBO köpt rättigheterna till, skriver Carolina Thelin.
Finlandssvenskt: Sorgliga liv suveränt berättade
TUVA KORSSTRÖM. Med anledning av att Tua Forsström valts in i Svenska Akademien har Opulens nu en artikelserie som tar tempen på den finlandssvenska litteraturen anno 2019. Idag skriver Ivo Holmqvist om Tuva Korsström som fått Svenska litteratursällskapets stora pris i år. De förra delarna hittas här och här.
Julskräck: Gråbenen
NOVELL. Opulens novelltävling är avgjord. Vi publicerar nu de sex vinnarna. I dag publiceras texten som kom på femte plats. I novellen, som skrivits av Hanne Kjersti Yndestad, finns smygande skräck. Dock inte av det övernaturliga slaget. Vi får också inblick i forna tiders julfirande.
Julskräck: Nu tändas tusen juleljus
NOVELL. Opulens novelltävling är avgjord och nu publicerar vi de sex vinnarna. Först ut är det bidrag som kom på sjätte plats. Novellen, som skrivits av Kristina Suomela, börjar med ett barn som berättar om en gåva från en farbror i grannskapet. Sedan följer krypande skräck…
Vänner
NOVELL. Allt stannar upp där vid den gamla fiskeplatsen, livets villkor frametsade. Tillvarons förutsättningar med den ständiga kampen och den ständiga sorglösheten som balanserar det ständiga utplånandet, generation efter generation, skriver Åsa Norén.
En skrivande prinsessa från Antigua
PRECISION. Den fantastiska precisionen i Jamaica Kincaids stil gör hennes skrivande till ett paradigm för hur man undviker massor av fallgropar, skriver Carsten Palmer Schale och går här igenom hennes författargärning.
Armbågens grad av känslighet
NOVELL. ”Ingen vill vara ensam för länge men jag anstränger mig inte för att få vänner, man blir bara besviken”, så svarade han när hon frågade varför han så ofta åt sin lunch ensam i universitetets matsal.
Novellkonst i sin egen rätt
ELEGANT DEBUT. Snarare än att skapa cliffhangers visar Emeli Bergman i sin novellsamling Salt utsnitt av människoliv som är just så som människoliv oftast är, skriver Anna Remmets.