KONSPIRATIONER. Hanif Balis ryktbara Twitterpublicering är bara den senaste yttringen av en etablissemangsfientlig tendens. Det öppna samhället är hotat inifrån av populism och nationalism, skriver Sofia Nerbrand.
VÄRLDSMEDBORGARE. “Dagligen gör vi saker och ting som påminner om vår värld och kosmopolitiska gemenskap. Till exempel genom att vara inne på Facebook tillsammans med miljarder människor runt om i världen”, skriver Vladan Lausevic.
FRAMTIDSRÄDSLA. Valåret 2018 är symbolmättat i Sverige. Hundra år sedan demokratins genombrott 1918. Femtio år sedan idéernas utmaning mot idyllen 1968.
ANTILIBERALISM. De inom borgerligheten som förespråkar kulturkamp bör vara ärliga med att man inte bara är emot identitetspolitik från vänster utan att man också accepterar nationalistiska och antidemokratiska idéer. Det menar den liberala debattören Vladan Lausevic.
GLOBALISERINGEN. Populismen är ett gift. Eller? Ska inte politiker lyssna och ge folket vad de vill ha? Stå för en slags ”god” populism. Är inte detta särskilt viktigt i en tid då politiken anses impotent, till skillnad från förr när politiken förväntades kunna leverera det mesta.
“Kristendomen presenteras som civilisatorisk motstånd till islam. Sekularismen som ett sätt att minska muslimernas närvaro. Det har blivit ett sätt för populistiska partier att locka till sig nya väljare genom en retorik om skydd och hot”, menar den liberala debattören Vladan Lausevic.
DIALOG. “Den känslolöst gapande tomhet som öppnar sig är inte något för Cioran avskräckande utan snarast höjer det lugnt betraktande snillet högt över oss vanliga människor. Han byter ett slags högmod mot ett annat”, skriver Gunnar Lundin.
SKILJELINJER. ”Men vad är egentligen liberalkonservatism? Jag har aldrig ens hört begreppet förut.” Jag talade om moderaternas kris med en bekant, som man gör, och hon, som bara är normalt politiskt intresserad, var förvirrad.