PERSONLIGT. “Det finns fler syften än vad jag kan räkna upp: musik är rogivande precis som den kan vara hetsande, den kan vara sorgsen likaså glad, den kan få oss att känna närvaro eller skapa avstånd mellan oss och andra”, skriver Linda Bönström.
GEMENSKAP. “Det är inte enbart ett nöje, även om det naturligtvis även är så, utan spelningar är också en gemenskap och en samverkan mellan alla möjliga typer av människor”, skriver Linda Bönström.
BAKÅTSTRÄVARE. “Man skulle ändå kunna föreställa sig att filmbranschen hade lärt sig något av hur trevligt det är för deras kolleger i skivbranschen att få intäkter igen. Men icke”, skriver Erik J Rudvall.
RESURSFÖRDELNING. “För vart pengarna från det offentliga stödet till musikalisk verksamhet tar vägen är inte direkt ett mysterium värt att kalla på Sherlock Holmes för: Kulturrådet gillar helt enkelt jazz, klassisk – och folkmusik”, skriver Linda Bönström.
RECENSION. “Här befordrar författaren själv en fördom: att modernism måste vara svårförståelig och att den skulle vara oavhängig den klassiska musiken”, skriver Björn Gustavsson.
MUSIKMINNEN. Viss musik sätter sig djupt – och kan ibland framkallas med oväntad kraft. Häromdagen kom en urgammal visa för mig – och även en del av texten: ”Det växte en blomma så fager och skön…”
KONSERTLOKALKER. Under senare år har konserter i ovanliga miljöer blivit allt vanligare. Vinterfest i Mora, där Martin Fröst länge var konstnärlig ledare, arrangerade exempelvis konserter i stans järnhandel.
HELANDE MUSIK. När jag släppte min debutskiva för några år sedan hade jag en dröm om att få göra ett antal fängelsespelningar runt om i Sverige. Jag hade tröttnat på att många musikscener fokuserade så mycket på det ekonomiska vinstintresset och mindre på musikens egenvärde. Den första frågan jag ofta fick var ”Hur stor publik…
NEKROLOG. Hans livsstil var asketiskt sträng samtidigt som har var mycket ödmjuk. Thomas Notini minns Nicolai Geddas
