TRÖST. ”Sången ”Bella Ciao” är en av de där skapelserna som har förmågan att linda in de gapande såren. Att ta udden av smärtan. Den fyller mig med förföriskt kärleksrus även när det omgivande mörkret är som värst”, skriver Haris Agic.
MOTSTÅND. Lämnar regimen, när den faller, över ett land i kaos? Nej, iranierna är välutbildade, kloka och medelåldern låg, för unga för att låta bli att hoppas. Och det finns ett utbrett stöd för förändring. Det menar Thomas Wihlman som följer utvecklingen i Iran med tillförsikt.
MOTSTÅND. Vi beskådar här före detta hovrättsassessor Ragnar Besk, numera pensionerad och engagerad i samhällsviktiga föreningar såsom ”Östermalmsungkarlar mot särskrivning” och ”Kampförbundet för bevarandet av Napoleonbakelser på konditori”.
OPPOSITION. Känner du pensionen eller i alla fall den lite knarriga, ryggontsbistra ålderdomen smyga sig på? Har du en gång fått veta av en sån där barsk kedjerökande dansk donna att du är en get? Har du – gud förbjude – fått reklam för enklare mobilabonnemang med vänlig kundtjänst där en solbränd silverhane sprider en…
HISTORISKA PARALLELLER. “Den som letar efter säkra tecken som putsade ridstövlar kommer missa den nya kostymen och än mer, de nya arbetssätten”. Nathan Hamelberg är kritisk till allt tal om att det var så här det började på 30-talet.
KONST. I Paris visas just nu en utställning om konst och aktivism. Det är en brett upplagd internationell utställning. Anne Edelstam har sett den och imponeras av kraften i flera av de verk som visas.
SAMTIDSLYRIKEN. Mattis Spansk gjorde ett inlägg apropå Iodine Jupiters litteraturkrönika. I sitt svar framhöll Mattis Spansk vikten av nya och digitala plattformar. Här svarar Iodine Jupiter.
VÄXANDE MÖRKER. Under tiden vi ägnade tid åt att stryka några ord i Astrid Lindgrens böcker växte sig nazisterna och Sverigedemokraterna starka. Skuggan, mörkret, blev bara större och större, skriver Crister Enander, som uppmanar till organiserat motstånd.
DEN ÄLSKADE. “Jag skriver hans namn patetiskt i imman på spegeln i badrummet, det gör ont, men ingen har tagit skada, när imman försvunnit är också namnet borta.” Anna Jörgensdotter om kärlek, solidaritet och fienden som tränger in i våra intimaste relationer.
