NATTMARAN. Vi är inte mer än människor. Vi kan inte själva bära allt det onda som finns där ute. Ibland måste vi sluta våra ögon. Låta bli att lyssna. Skjuta igen dörren till den hårda verkligheten.
RÄTTÄNKARE. Gud bevare mig för moralisten. Den strävsamme sedlighetsförkunnaren. Den ängsligt bakåtblickande individen som ser orättfärdighet i allt. Den som i detta ögonblick förargat förebrår andras leverne. Den som ivrigt väntar på att mästra dem som avviker från det som är rätt och riktigt.
SKYTTEGRAVSKRIG. “De som kommit fram till något annat än forskarna i flyktingfrågan är främmande, obegripliga, farliga, omoraliska.” Patrik Stigsson är kritisk till de sju etikforskare som i lördags skrev om den svenska politikens förlorade moraliska kompass i Dagens Nyheter.
LJUSGLIMTAR. Metoo har öppnat dammluckorna runtom i världen. Anna-Karin Gauding rapporterar från Chile, där många flickor lever i utsatthet och där katolska kyrkan skakas av anklagelser om övergrepp.
MORALPANIK. Vi får en aning om hur snäv åsiktskorridor vi har framför oss när våra läroböcker rensas på populärkultur och konstverk som misshagar dem som skriker högst och har ondast i magen, skriver Mattias Svensson.
TUDELAT. “Nu har jag pressat hela säsong ett och jag vet fortfarande inte vad jag tycker. Den är extremt välgjord och engagerande, välskrivet manus, genomarbetade karaktärer. Men är den för snygg? Bra konst ska ju ställa frågor, vrida och vända på perspektiven”, skriver Anna-Karin Linder om TV-serien The Deuce.
ESSÄ. Varför skriva något om den intellektuelles ansvar? Därför att det är nödvändigt. För att förstå det svaret bör man nog först ladda begreppet intellektuell med ett innehåll.