MEDIEHOT. “Politikers uppgift är att marknadsföra en enda sanning – sitt partis. Därför drar många slutsatsen att politiker bör hålla sig borta från media. De tre högerpartierna som vill styra Sverige delar inte den bedömningen”, skriver Lars Thulin.
REPLIK. “De raljanta formuleringarna från en gammal politisk redaktör och kyrkopolitiker på högerflanken visar bara på bristande kunskap”, skriver Anders Leijonmarck om Bengt Olof Dikes debattartikel “Klasskampen fick inte något varumärkesskydd”.
PROPAGANDA. “Det går idag inte att läsa sig till vilka eller hur många som arbetar med sidan, men den enda namngivna redaktören har förtroendeuppdrag för Moderaterna och en lång bakgrund som aktiv i partiet.” Max Karlsson oroas, apropå nystartade 08nytt.se, över hur politiker startar sajter förklädda till oberoende nyhetsmedier.
OROAD. Höstlöven har lyst vackert röda och kärlekspar har vandrat obekymrat hand i hand före katastrofer förr, skriver Sofia Nerbrand. Hon oroar sig över tidens tecken och anar en glidande övergång till mörka tider.
ARBETSLINJEN. ”Arbetslinjen är viktigast” löd rubriken på en av veckans mest spridda artiklar. En debattartikel av Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson i Dagens industri i söndags. Men är det inte dags att skrota begreppet, liksom själva idén om, ”arbetslinjen”, undrar Stefan Bergmark.
RESPEKT. Empatin för trasiga människor är på tok för låg, skriver Sofia Nerbrand. Hon kräver att vi ska bete oss respektfullt, ja till och med trevligt, mot människor som inte behagar vårt estetiska sinne. En politiskt laddad åsikt i en tid då det förekommer tiggeriförbud.
FIASKO. Det misslyckade moderata statsministerförsöket kommenteras idag av Erik Cardelús, som också intresserar sig för Ulf Kristerssons språkbruk. Vad är det egentligen för ”vi” som moderatledaren talar om?
GAMLA FÖRESTÄLLNINGAR. Den där idén om den starke mannen som röjer upp i oredan. Kaoset som föregår den drastiska men ”nödvändiga” lösningen. Erik Cardelús tycker sig känna igen dessa föreställningar från förr. Och vår krönikör bävar…