DISKRIMINERING. Rynkdjup lär knappast påverka pennans skärpa eller förmågan att kläcka nya idéer. Ändå sker diskrimineringen hela tiden, inte minst i den åldersbesatta mediebranschen, skriver Lisa Bjurwald.
EMPATI. När bilder av enskilda, livlösa barn nästan endast leder till tillfällig handlingsvilja, måste vi fråga oss själva hur många döda icke-vita barn som vi behöver se för att få en empatisk impuls att vilja stoppa lidandet, skriver Kevin Shakir.
PODD. I dagens avsnitt från Lisa Bjurwald och Helena Giertta diskuteras det höga tonläget på tidningarnas kultursidor, frilansars arbetsvillkor på public service, kulturministerns okunnighet i mediefrågor och trenden att medier publicerar långa förklaringar av sina journalistiska arbetsmetoder.
MEDIEKRITIK. Betalväggarna måste bekämpas . Det handlar om koncentrerat ägande, en klass- och demokratifråga där många stängs ute trots att de betalat via skattsedeln, menar Opulens Linda Bönström som häromdagen försökte läsa sin väns dödsruna men bara fick se reklam.
KRIS. “Det blir allt svårare för vettiga, balanserade röster att höras; medierna förstår nämligen inte längre deras funktion”, skriver Lisa Bjurwald, som menar att Horace Engdahls kölhalning och stormen kring Jonatan Unges pedofilskämt är exempel på ett medieklimat ur balans.
VITTNET. Mediernas betydelse kan inte underskattas i en tid av fragmentering, fake news och ekonomiskt driven nedmontering av public service. Medierna är det vittne som ska rapportera det som inte fick hända, men som hände, skriver Melker Garay.
OND BRÅD DÖD. Det är längesedan hennes död inträffade, men Elivra Madigans öde berör människor än idag. Ivo Holmqvist har gått till tidningsläggen för att ta reda på vad som egentligen hände… Det blir en liten lektion i hur media fungerade förr i tiden.
OBEROENDE. “Medierna bör ta sig en tankeställare över hur många spaltmeter de ägnat åt Svenska Akademien överlag, och om alla dessa raljerande stick på redan fällda byten är nödvändiga.” Lisa Bjurwald efterlyser en kulturjournalistik som har modet att granska makthavare medan de fortfarande har inflytande.
Dagstidningarnas kris de senaste åren har särskilt drabbat kulturjournalistiken. Anledningen torde vara att kultursidorna har färre anställda, men desto fler frilansare, än andra redaktioner och därför är lättare att skära ned på i kristider.