FARLIG PASSIVITET. Vi som anser oss vara en del av det europeiska upplysningsprojektet, och därför ser med oro på en möjlig regering med starkt inslag av högerpopulism, måste ta konsekvenserna av denna insikt.
LÅNEKARUSELLEN. “Staten är ingen motkraft till denna ansvarslöshet, tvärtom hör de flesta stater till de aktörer som gjort sig mest beroende av billiga lån. Staten och kapitalet sitter som vanligt i samma båt”, skriver Mattias Svensson.
ÅRSTID. Tidpunkten för när såväl hägg som syren stått i blom är alldeles för oprecis för vårt avlånga land. Kent Wisti lanserar därför ett betydligt säkrare sommartecken.
MISSTANKE. I sin krönika skriver Mattias Svensson att han anar ett mönster och när en misstanke när vardagsmotion och kulturkonsumtion ordineras på recept. Som så mycket annat hälsomedvetet och folkhälsorelaterat tycks det handla om att folk borde leva som medelklassen gör.
BARNDOMSNOSTALGI. “Tessa Hadley lyckas, nästan omärkligt, framhäva de spänningar som ligger latent under ytan”, skriver Elisabeth Brännström om nya romanen Syskonen.
“De säljs till svenska män i huset några gatunummer från ditt. De hålls fångna nära dina barns förskola. De vandrar som spöken i en slags parallell verklighet, totalt skyddslösa, oftast ignorerade även av kvinnorörelsen.” Lisa Bjurwald om varför #metoo-rörelsen börjat skava.
SKOLSEGREGATIONEN. “Vi har fått en generellt sämre skola av att barnen segregerats, men nu när skolan är generellt sämre vill medelklassen ännu mer hålla sig segregerad av rädsla att just deras barn kanske annars skulle få ännu sämre skolor”, skriver Isobel Hadley-Kamptz.
SAMFÖRSTÅND. “Det är tydligt att han känner till sin mammas och sina mostrars bakgrund tillräckligt väl för att våga beskriva deras värld utifrån både sin egen och deras ståndpunkt och romanen ger en intressant inblick i de tre kvinnornas rörliga, känslosvallande liv”, skriver Elisabeth Brännström.