LOKALTIDNING. I fredags utkom Hjo Tidning för sista gången. Kristian Mandin blickar tillbaka och konstaterar att han trots allt kommer att sakna den lilla lokaltidning han växte upp med.
REPRISER. En tjugofjärdedel av året 2020 tillhör redan historien och Sveriges Radio sänder fortfarande program efter program som redan upprepade gånger sänts under förra och förrförra och före förrförra året, skriver Vladimir Oravsky.
NYHETER. Vad menar jag då själv med en seriös ”dagens nyhet”? Ja, om det inte låter pompöst, något i stil med ”dagens sammanhang”. Carsten Palmer Schale är kritisk till dagens ytliga medieflöde.
MEDIER. I sina bästa stunder gör medierna något verkligt vettigt av den svåra situationen att i nuet, varje stund och dag göra tillvaron lite mer begriplig och möjlig att orientera sig i, i all sin orimlighet. Det är precis därför jag älskar dem, skriver Mattias Svensson.
MEDIEBEVAKNINGEN. Visserligen litar jag personligen mer på vissa medier än andra, men faktum kvarstår: alla inlägg är mer eller mindre subjektivt färgade. Helt objektiv kan å andra sidan bara en tänkt Gud vara, skriver Carsten Palmer Schale.
SOMMAR. I förrgår presenterades årets sommarvärdar i P1. Vad vore en svensk sommar utan denna radiotradition? Under mitt vuxna liv har jag varit en hyfsat trogen lyssnare. En säsong av detta radioprogram är förstås bara ett subjektivt urval röster, av oändligt många möjliga, i samtiden. Men just därför tror jag formatet har bäring även i…
KRIS. “Det blir allt svårare för vettiga, balanserade röster att höras; medierna förstår nämligen inte längre deras funktion”, skriver Lisa Bjurwald, som menar att Horace Engdahls kölhalning och stormen kring Jonatan Unges pedofilskämt är exempel på ett medieklimat ur balans.