SEPARATISM. “Uppenbarligen har offerkoftan blivit så bekväm att en del tvekar att ta av sig den, även när de välkomnas in i värmen.” Lisa Bjurwald menar att om mediebranschen blir bättre på mångfald så kommer det också medföra en mer konstruktiv dialog.
EKOLOGI. “Myndigheter meddelade att problemet inte var att finansiera hennes forskning, nej, problemet var de resultat hon presenterade. Den mansdominerade skogsindustrin avfärdade helt forskarens insatser.” Emil Siekkinen har läst skogsekologen Suzanne Simards memoarer Finding the Mother Tree.
FOLKMUSIK. Violinisten Anna Möller vill utmana gränserna för vad folkmusiken förväntas vara, både som musiker och som producent. Nu är hon aktuell med nytt album och föreställningen Stigar och andra vägar, där nya fotspår i folkkulturen trampas upp.
MÅNGFALD. EU har inlett en process för att minska mängden brittisk tv och film som visas i Europa efter Brexit, eftersom mängden brittiska produktioner ses som oproportionella och ett hot mot Europas kulturella mångfald. Storbritannien är Europas största producent av film och tv, men den dominansen beskrivs som ett hot mot Europas kulturella mångfald, i…
EXEMPEL. Med Beatles som exempel tar artisten Peter LeMarc avstånd från Sverigedemokraterna, skriver Göteborgs-Posten. LeMarc är knappast känd för politiska uttalanden, konstaterar tidningen men nu har han gjort ett undantag. I ett inlägg på Twitter framhåller LeMarc (från början Peter Fransson) bland annat att Beatles nästan enbart lyssnade på svart r&b och rock ‘n’ roll – vid…
CIVILSAMHÄLLET. “Det räcker inte att göra mångfald till en accessoar”, skriver Daniel S Ogalde som själv ombetts vara tyst om missförhållanden för att inte skada Amnestys kamp för just mångfald.
FOLK & KULTUR. Nationalistiska krafter vill idag använda kulturpolitiken för att genomföra en främlingsfientlig agenda.
OKRITISK KRITIK. “Det är just för att inte uppfostra medborgarna som till exempel museer ska vara normkritiska.” Nathan Hamelberg slår ett slag för en normkritik som inte bara handlar om identitet.
SOVJETMÄNNISKAN. “Den fråga Aleksijevitj ihärdigt och lyhört har ställt i sitt författarskap är vad sovjetsamhället, formulerat i drömmar om rättvisa men realiserat som förtryck, gjorde med den vanliga människans drömmar och vardag”, skriver Anna Remmets.
