EKOSYSTEM. ”Om de getts möjlighet att leva, hade björnhonan Rapas ungar stärkt och balanserat ekosystem, verkat för biologisk mångfald, och gjort biotoper mer motståndskraftiga,” skriver Emil Siekkinen.
JAKT. “Det går att motverka svenska jaktbrott på olika sätt, och de som gör det bidrar till att fördriva det mörker som vilar över svensk natur,” anser Emil Siekkinen.
HOPPETS SKOGAR. “I boken berättar de om de mångfaldiga och livsbejakande lösningar på världens problem som jätteskogarna erbjuder.” Emil Siekkinen har läst John W. Reids och Thomas E. Lovejoys Ever Green.
IDENTITETSPOLITIK. Litteraturkritikerns individuella personbakgrund måste vara sekundär. Det menar Petra Werner, filosofie doktor i estetik, som varnar för när normkritiken blir norm.
INKLUDERING. Haris Agic, socialantropolog och utvecklingsledare på Studiefrämjandet, menar att vi måste prata om svenskhet, vithet och till dessa kopplade privilegier för att övervinna samhällsklyftorna.
SKANDAL. En liten skandal i Karlsruhe och globalisering von oben i Donaueschingen. Andreas Engström skriver om den samtida musikens ambitioner om global mångfald.
KRITIK. Riksteaterns kulturpoddfestival får kritik för att ha ett snävt Stockholmsperspektiv i sitt urval av poddare. “‘Hela Sveriges scen har missat 75 procent av Sverige”, skriver Linnéa Byberg i Boden.
MÅNGFALD. “Den livliga kontinentala debatten har aldrig riktigt vunnit någon terräng här uppe”, skriver Katrin Söderlund Yavari som varnar för att svenskarnas självbild av att vara mest demokratiska och liberala i längden riskerar ge upphov till oönskade effekter.