POLITIK. I veckans krönika analyserar Lars Thulin läget i svensk inrikespolitik ur en sportjournalistisk vinkel. Han konstaterar att det hittills varit en smutsig match.
POLITIK. Vad var det som egentligen hände på slottet när Tidöavtalet förhandlades fram? Lars Thulin reflekterar över detta och avtalets fatala konsekvenser
ARBETSFÖRMEDLING. Avskrädet ska bli guld i förmedlarens kista. ”Arbeit macht frei.” för att använda en tysk eufemism. Jobb till varje pris och till vilken lön som helst för jobbsökande, tänker förmedlaren och gnuggar girigt händer. Kanske är begrepp som ekonomisk nazism för hårt, men rätt symptomatiskt för vår tid, skriver Iodine Jupiter.
UTSPEL. De auktoritära vill se handling för handlingens skull och är närmast likgiltiga för vilka konkreta politiska förslag som kommer ur processen, bara de gäller för alla och signalerar tuffhet, skriver Mattias Svensson.
Jan och Jimmie, se där ett äkta radarpar. Som pyromanen och byfånen som går runt med en falsk brandmansdräkt. Den ena ser till att folk blir oroliga genom liberal politik (urholkad arbetsrätt, utförsäljning av allmännyttan…) och sen kommer den andra och försöker lugna folk med fagert tal om äldre tiders trygghet och guldålder. Men så…
ALLIANSENS SEPARATION. “Det vore tragiskt om Moderaterna, som i en internationell jämförelse är ett väldigt liberalt mittenhögerparti, får en dragning mot det mer nationalistiska och auktoritära”, skriver Sofia Nerbrand.
UTAN REGERING. Är det dåligt att Sverige är oregerligt? Chockerande ja. Men det öppnar upp mycket. Det öppnar upp för en massa principlösa uppgörelser ovanifrån, men också för mycket motstånd nerifrån, skriver Nathan Hamelberg i sin krönika om ett Sverige som förändrats.