TOPPLISTOR. Filip Hallbäck resonerar kring vad det är som gör att vissa filmer vinner experternas bifall och därmed kanoniseras genom prestigefyllda tidskrifters topplistor över de bästa filmerna genom tiderna.
RÄTTESNÖRE. ”Behövs en lista på knäsatt kanonisk litteratur och kultur nu? Jag är inte särskilt övertygad om det för den finns redan eftersom gymnasielärarna låter eleverna veta vad de lärt sig på universitetet,” skriver litteraturprofessor emeritus Ivo Holmqvist.
KULTURKANON. “Kanske är det därför Sverigedemokraternas sorglösa folkhemsnationalism sticker extra mycket i ögonen på den goda smakens väktare på kultursidorna: för att den är så påfallande osvensk. Det sant svenska är att förneka det svenska”, skriver Lars Anders Johansson.
BILDNING. Den nya borgerliga regeringen har utlovat en kulturkanon. Den största faran är att urvalet utgår från samtidens frågeställningar och konfliktlinjer, vilket snabbt skulle göra den irrelevant. Den nya kulturministern har en diger uppgift framför sig.
LITTERÄR KANON. “Det är tryggare att luta sig mot författare utanför Sveriges gränser för att hitta litterära förebilder, de säger ju ingenting omedelbart om svenskar”, skriver Christoffer Andersson i debatten om den eventuella svenska litterära kanon. Lis Lovéns krönika som inledde debatten hittas här och de två andra replikerna på debattsidan.
LITTERATUR. “Vad jag är ute efter är att jag tror vi har ett annat slags förhållande till vår kanon”, skriver Lis Lovén i ett förtydligande till Ivo Holmqvist i debatten om den eventuella svenska litterära kanon.
LITTERATUR. I tisdags skrev Lis Lovén om Sveriges avsaknad av litterär kanon. Nu replikerar Ivo Holmqvist. “England, Tyskland, Spanien och Italien saknar en Selma Lagerlöf, en Strindberg, en Stiernhielm, och – för att ta till de något nyare – en Dagerman, en Kerstin Ekman, en Sven Lindqvist, raden är förstås nära nog oändlig,” skriver han.
BILDNING. Att Ebba Busch Thor inte visste vem som skrivit Gösta Berlings Saga är tämligen signifikativt. För vad kan man vänta att denna kristendomens Tant Prüzelius vet om det andra kristna lägret som innebär tvivel, förfall, att resa sig och en liten droppe av kallsvett när prästen så äntligen står i predikstolen.