MILJÖDYSTOPIN. En färsk forskningsrapport visar att vi får i oss så mycket som fem gram plast i veckan. “Konsumenterna styr marknaden har det sagts. Bullshit! Det är tvärt om. Var gör jag min stämma hörd?” undrar Dag Persson.
FETTISDAGEN. I dag är det fettisdagen som föregår fastan. “Ramadan, quadragesima eller fasta, för många sekulariserade människor kan det tyckas konstigt att fasta. För återhållsamhet är inget som premieras i dagens konsumistiska och narcissistiska kultur”, skriver Eric Cardelús.
VÄGSKÄL. I valet mellan läsk och vin börjar Ladislaus Horatius fundera över förutsägbara smaker och sådana som är oförutsägbara. Läsk ska alltid smaka likadant, medan vinets smak beror på en rad variabler. Resonemanget leder vidare till frågor om livsval.
HUSHÅLLNING. Extremkapitalismens syn på ägande är att vi får göra vad vi vill med det som vi har köpt. Vi vill passa in, bygga upp, lämna avtryck. Men i vår iver att markera vår existens tystar vi de röster som skulle kunna höras in i framtiden, skriver Anna Jörgensdotter.
KULTURELL GEMENSKAP. Kulturen har blivit en viktig signalpolitisk arena. Nathan Hamelberg efterlyser ett kulturbegrepp som inte särskiljer, utan skapar ett enda ”vi” av medborgare och dem som lever i landet.
FROSSERI. Ok, en elcykel ska det visst vara julen 2017. I alla fall enligt medierna vars rapporter så här års också är traditionsrik. Först rubriker om ”årets julklapp”.
FÖRUTSÄGBART. “Ökningen av bilder som genom att överträffa varandra i chockverkan vänjer av betraktaren med moralisk avskyvärdhet eller visuell sensation och förstärker alienationen från det verkliga livet. Bilden i sig, menar Sontag, kan inte få oss att ändra åsikt eller agera politiskt”, skriver David Zimmerman.
KONSUMISM. “I Ingrid Lausunds Hysterikon från 2001 är världen förvandlad till ett gigantiskt varuhus, där ett antal personer möts och glider förbi varandra med fullastade shoppingvagnar i jakt på bekräftelse och den yttersta tillfredsställelse enbart en lyckad shoppingrunda kan innebära”, skriver Lena S. Karlsson.
FÖRGÄNGLIGHET. “Jag har lärt mig behärska konsten att se sorglös ut när jag bär på många sorger. Jag klär upp mig, klär ut mig. Döljer den gråa huden under vackert prakt”, skriver Sara Abdollahi.
