ESSÄ. Jesper Nordström recenserade nyligen en roman av DDR-författaren Brigitte Reimann. Här följer en fördjupning av temat. Hur kan den östtyska särarten definieras?
PINSAMHETER. ”Historien skapar nutid och framtid. Även om politiska partier med pinsamheter i bagaget önskar att det omvända borde gälla,” skriver Lars Thulin.
BIAS. ”Hur kan en confirmation bias (bekräftelsebias) helt slå ut normala tankeförmågor hos bildade personer?” frågar sig Lars Thulin. Och ger exempel på giltigheten i det gamla talesättet: man ser det man vill se.
SAKLIGHET. “Falks styrka är inte att återge hur människor konverserar och reagerar, utan hur de konfronterar varandra.” Anders Björnsson har läst Hans Falks roman Uppror, där den svenska kaderkommunismen på 60- och 70-talen står i centrum.
MAOISM. Författaren och idéhistorikern Hans Falk växte upp under 70-talet då maoistiska SKP – Sveriges kommunistiska parti växte i Sverige. Med sin tolfte roman Uppror (Ekström & Garay) vill han berätta om en viktig tidsepok ur Sveriges historia och om ett politiskt engagemang som blev alltmer sekteristiskt.
IMPERIALISM. “Hongkongs utveckling lär oss en sak. Kina har slutat låtsas. Nu visar man öppet sina ambitioner att styra världen. Alla metoder är tillåtna. Internationella avtal är trams.”
CENSUR. Kinesisk censur uppmanar filmproducenter att skapa “hälsosamma” tecknade serier, och att dra ner på allt “våldsamt, vulgärt och pornografiskt innehåll”.
ÖVERKLASSKOMMUNISM. “Martin Jonols historia framstår som en polyfon och mångbottnad existentiell betraktelse, vari livets olika stämmor samspelar på ett makalöst originellt sätt”, skriver Carsten Palmer Schale som läst Stalin på Östermalm.