Enastående serieroman om manlig oförmåga att kommunicera
SERIEROMAN. Charlotte Wiberg har läst Tomas Z Westbergs serieroman ”Nästa fredag” och fascineras av de frågor som uppstår i denna studie i manlig oförmåga att kommunicera.
Noterat: Språklig kapitulation när engelskan tar över
SPRÅK. I dag spelar det svenska herrlandslaget i fotboll mot Portugal. Det är den nye förbundskaptenens första landskamp. En del befängda artiklar har följt i kölvattnet på nyheten att vår nyutnämnde förbundskapten, dansken Jon Dahl Tomasson bestämt sig för att använda engelska när han talar med journalister, och kanske också som arbetsspråk.
Hamori: ”Vad vi pratar om när vi pratar”
KOMMUNIKATION. Katrine Hamori funderar över hur vardagliga dialoger brukar låta runt om i Sverige och skönjer ett mönster.
Helgessän: Konsten att samtala med maskiner
SPRÅKFÖRSTÅELSE. “Skrivandet, denna antika teknologi, förblir relevant”, menar Emil Siekkinen i denna essä om hur man formulerar sig i kommunikationen med artificiella intelligenser.
Hamori: “Det finns en styrka i att prata mindre”
PRATSJUKA. Katrine Hamori reflekterar över fenomenet pratsjuka och vad som går att göra åt denna vanligt förekommande åkomma.
Inga andra gudar jämte luren
KOMMUNIKATION. “Vi stänger ute världen då vi tillber mobiltelefonen. Den andra sidan är i princip den omvända. Vi tror att telefonen i sin tur utestänger oss från världen. Så är det inte”, menar Lars Thulin.
Tänk om svenska valrörelsen hade förts på ett annat språk
SKILLNADER. Jesper Norström äter en burek, ser en affisch och börjar fundera över hur våra olika språk egentligen förhåller sig till varandra och vilken betydelse språkbruket kan ha i politiken.
Närkontakt av tredje graden
KOMMUNIKATION. Vi behöver inte bege oss ut i rymden för att förstå problemet med att kommunicera med andra varelser som inte är människor, skriver Mathias Jansson.
Ode till en ensam person
HYLLNING. “Det här är till dig som inte släpper en människa för att han eller hon är tråkig och som inte träffar en människa för att hen är rolig. Som tittar djupare på riktigt, som inte bara säger att du gör det”, skriver Christoffer Andersson i sin essä som riktar sig till alla “glädjedödare”.