KLIMATKRISEN. ”Vi måste därför förstå att kapitalismen utlovar ett lyckobegrepp i och med gränslösheten. Och denna lycka är egentligen orealistisk.” Det skriver Lis Lovén som läst ”Vänsterns svar på klimatkrisen” av Jonas Sjöstedt och Jens Holm.
KLIMATKRISEN. ”När stora frågor avhandlas, kanske de största, måste förstås den STORA diskussionen inledas – den som vi är extremt ovana vid, den som handlar om hur vi lever våra liv på den här jorden, anständigt mot oss själva och naturen,” skriver Stellan Lindqvist.
KLIMATPOSITIVT. Den stora mängd människor som menar att jorden bör förbli en planet som myllrar av liv gör rätt i att förbli envetet optimistiska. Kampen för livet upphör aldrig, och av denna anledning är det inte försvarligt att någonsin ge upp.
KAMP. För ett år sedan limmade konstnären Ella Tillema fast sig på Växjö flygplats landningsbana i en klimatprotest mot statliga subventioner till inrikesflyg.
KLIMATORO. “En Sifoundersökning som Naturskyddsföreningen lät genomföra inför valet visar att det finns ett mycket stort stöd för en tuffare klimat- och miljöpolitik bland väljarna. Det gäller även bland de väljare som uppger att de sympatiserar med L, M, KD eller SD.”
HOPPETS SKOGAR. “I boken berättar de om de mångfaldiga och livsbejakande lösningar på världens problem som jätteskogarna erbjuder.” Emil Siekkinen har läst John W. Reids och Thomas E. Lovejoys Ever Green.
KLIMATET. “Möjligheten med Stockholm+50-konferensen är att få oss tillbaka till att fokusera på grundläggande globala risker. Detta samtidigt som pågående krig tar stort utrymme”, skriver Waldemar Ingdahl på Global Challenges Foundation.
KLIMATHOTET. “Detta måste bli en väckarklocka för oss. Nu handlar det inte längre om att rädda några träd på andra sidan jordklotet, eller värna om isblock flera tusen kilometer bort. Det handlar om vår existens här på jorden”, skriver Ante Filip Tepic apropå att det för första gången upptäckts mikroplast i mänskligt blod.