Den ofria viljan
ILLUSION. Den fria viljan är helt enkelt en illusion. En av alla sagor vi gärna tror på, trots att vi alla är slavar under våra djuriska och kosmiska mångdimensionella jag, skriver Christian Wåhlander.
Vi måste hitta platser dit kapitalismen inte når
BALANS. Vi borde prata mer om vad som ger energi, och vad vi längtar efter som människor, för att verkligen känna oss som människor. Själv kan jag mest bara tänka: hav, kramar, katter och ett utvidgat antifascistiskt nätverk i Gävle. Stillhet och direkta aktioner i en bra balans, skriver Anna Jörgensdotter.
Den blick vi behöver
SYNSÄTT. Den mänskliga verkligheten behöver vi vrida och vända på för att överleva, skriver Anna Jörgensdotter. Det handlar om olika slags synsätt och seenden, om makten i kunskap men också om att ifrågasätta de röster vi förknippar med makt.
Black Friday
PROSADIKT. Om Marknaden får bestämma är vi alla värda och värdiga. Värda och värdiga en personal shopper som ler, viskar och smeker oss över huden. Någon som stryker oss genom håret och flätar in sin Osynliga hand mellan våra skälvande spruckna fingrar.
Allt vi äger är ett lån
HUSHÅLLNING. Extremkapitalismens syn på ägande är att vi får göra vad vi vill med det som vi har köpt. Vi vill passa in, bygga upp, lämna avtryck. Men i vår iver att markera vår existens tystar vi de röster som skulle kunna höras in i framtiden, skriver Anna Jörgensdotter.
Körord för utmattade kroppar
SLÄPPTEXT. På fredag släpps Föreningen Arbetarskrivares nya antologi Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Releasefester kommer närmaste tiden hållas i såväl Stockholm som Malmö och Göteborg.
En förenad kritik av klass och kön
HJÄRTESORG & POLITIK. ” Det är en uppgörelse mot ett du som sviker, mot ett samhälle som sviker, men det finns också en lättnad.” Opulens Cecilia Persson har kommit ut med en ny diktsamling. Vi bad Diana Iskra, som inte är knuten till Opulens, att läsa den.
Den minimalistiska trenden är falsk konsumtionskritik
LIVS- OCH DÖDSTÄDNING. Dagens konsumtionssamhälle styrs av att vi ständigt köper nytt, även om det förpackas i läcker minimalism, skriver Erik Cardelús, som efterlyser en intelligentare konsumtionskritik.
Avgå alla
VÅRDKAOS. Dagens hyperkapitalism gör systembristerna uppenbara, men kapitalet kör sitt eget race medan vi ser på. Vårt fastklängande påminner om barnets separationsångest som blivit lämnat av sin förälder.