SATIR. “Att gå segrande ur kampen sitter i benmärgen. Komma först i loppet lyfter självkänslan. Ägarna är måljury. De gestikulerar och vinkar glatt när chefen springer i mål med fem miljarder i säcken,” skriver Iodine Jupiter, som idag belyser managementkulturen.
KONSTVÄRLDEN. “Som metaironi över en rebell inom den akademiska kulturvärld där var och varannan person identifierar sig som en sådan är det en fantastisk installation”, skriver Mattias Svensson om den uppmärksammade underkända avhandling som lades fram vid Stockholms konstnärliga högskola i somras.
SOLIDARITET. Att många inte har någon levande människa att tala med, och sjunker samman i inre misär och tvivel och försmäktar i isolering, det är numera ett stort problem. Där måste vi hjälpas åt, ställa upp. Finnas tillhands och icke tveka, skriver Crister Enander.
SAMHÄLLET. “Vill vi verkligen ha ett samhälle som inte klarar att möta de mest grundläggande behov? Jag frågar, igen och igen: Vill vi verkligen det? Vi är inte så här korkade, vi är bättre, större, ödmjukare, vettigare”, skriver Crister Enander.
SATIR. Iodine Jupiter funderar över hur användning av munskydd och blöjor kan hänga samman med kraven som ställs i dagens arbetsliv.
SATIR. Företagsfascisternas avsikt är att monopolisera ett behov. Få livstidsprenumeranter. Evighetskontrakt, skriver Iodine Jupiter.
EKONOMI. En dålig chef har rätt att vara usel på affärer. Hans skyldighet är att få oss att tro att alla kan arbeta sig upp. Från sophögen till styrelserummet. På en räkmacka. Javisst, arbeta på du bara, skriver Iodine Jupiter.
LIVSSTILISM. “Hur mycket utrymme lämnar egentligen den globala kapitalismen och konsumismen för ett stoiskt leverne idag? Är inte jakten på ett bättre jag själva drivmedlet i systemet, att vi ska jaga, kämpa och konsumera?” Erik Cardélus spanar in en ny trend.
LIVSHÅLLNING. En som en gång dryftade att politik är allt var Thomas Mann. Han dryftade det dock med en djup ironi, som ett sätt att peka ut den politiska praktikens ständiga försök att, och ofta på ett moralisk godtyckligt sätt, bli allomfattande. Typ som någon som krasst konstaterar kapitalets alienerande kraft genom att säga att…
