LYRIK. Erik Bovin anser att Johan Lindbloms Sakrament är ytterst läsvärd. Mycket tack vare dess avslutande två sviter “där Lindblom lossar på slipsknuten och låter orden strömma friare.”
DIKTVERK. Trots att det stundtals känns platt finns här ett intressant spänningsfält i motsättningen mellan att vilja vara nära orden och den distanserade tonen.