ROMANDEBUT. I sin debutroman Tidsväven återvänder Anne-Carin Klinge Sporrong till sina hemtrakter utanför Falköping, men berättelsen sträcker sig över både tid och rum. I intervjun berättar hon om det stora historieintresset som speglas i boken och hur det är att debutera som författare.
EFTERKRIGSHISTORIA. “Hur återuppbygger man en stad som blivit en ruin? Hur tar sig människor fram i ett land som kapitulerat och som mer eller mindre bokstavligt har blod på sina händer.” Robert Myhreld har läst Harald Jähners Vargatider – Livet i Tyskland efter Tredje rikets fall 1945–1955.
KOLONIALISM. Elisabeth Brännström har läst Fredrik Thomassons bok Svarta S:t Barthélemy. “En otroligt skrämmande historia om rasistiskt övervåld och ett viktigt bidrag till den svenska historieskrivningen,” lyder hennes omdöme.
VAGABOND. “Den orolige Levs agerande ger närbilder ur historien.” Rolf Karlman har läst den nyutkomna boken Son till Tolstoj och fascineras av ett levnadsöde där faderns namn öppnade dörrar till såväl den ryska tsaren och Mussolini som till en berömd svensk läkare i Enköping vars dotter han gifter sig med.
LOKALLITTERATUR. När skånska journalisten Ulf Mårtensson skrev sin debutroman En annan väg om en familj i 30-talets Skåne, passade han även på att starta bokförlaget Tolånga Ordhandel med fokus på lokala berättelser.
PROSA. Klas Östergren ger med skärpa, energi och kvickhet en god bild av framför allt kungens svårigheter, skriver Bo Bjelvehammar, som läst Två pistoler av Klas Östergren.