ESSÄ. Jesper Nordström recenserade nyligen en roman av DDR-författaren Brigitte Reimann. Här följer en fördjupning av temat. Hur kan den östtyska särarten definieras?
PROSA. ”Texten kryper in under skinnet på mig, tränger in i mitt blodomlopp och jag har inte en chans att freda mig,” skriver Thomas Almqvist som läst ”Belladonna” av den kroatiska författaren Daŝa Drndić.
HISTORIA. Mathias Jansson har läst ”Terranauterna” av Staffan Bergwik och konstaterar att det är en lättläst och lätttillgänglig bok som ger en historisk översikt angående hur vi upptäckte och kartlade världen.
HISTORIA. ”Som i all bra historieskrivning balanserar Mary Beard det allmänmänskliga som vi kan relatera till med det genuint främmande att uppröras av,” skriver Jesper Nordström som läst det digra verket ”Roms kejsare” av Mary Beard.
FILM. Charlotte Wiberg konstaterar att Felipe Gálvez Haberle med sin revisionistiska västernfilm “The Settlers” gör upp med skönmålningen av Chiles historia. Det rör sig om en film som utspelas i Eldslandet.
HISTORIA. Här har vi att göra med en historiker som verkligen inte drar sig för att gå på djupet när det gäller samtidens stolleprov och historiens tragedier, anser Jesper Nordström som läst Peter Englunds ”Paradoxmaskinen”.
HISTORIA. Åke Johansson konstaterar att Pia Karlssons bok ”På spaning efter Ilse” blir en resa in i en tid då inte minst ungdomen och arbetarrörelsen stod upp för drömmar om ett bättre liv. Han skriver också att det finns mycket att lära av det förra århundradet. ”Hur ska demokratin försvaras? Hur ska krig och fascismen…
OROSTIDER. “Vad gäller dagens USA har demokratin börjat urholkats på samma sätt som Aten fick uppleva under 400-talet f Kr.” Det skriver Philippe Boström som befarar att historien kan upprepa sig.