LYRIK. Poeten Per Helge vill att vi stannar upp en stund och följer med honom ett stycke på vägen. Det gör jag gärna, skriver Bo Bjelvehammar som läst den nya diktsamlingen Folksånger.
ESSÄ. “Med globaliseringen, som fick ett tillfälligt motorstopp genom coronan, tvingas den moderna människan att leva i parallella världar. Om det rör sig om ett nytt världshistoriskt stadium har diskuterats.” Anders Björnsson funderar kring historiska stadier, de som varit och om vi eventuellt står på tröskeln till en ny.
SAMLINGSVERK. Av det halvannat hundratal litterära sällskap som finns i Sverige är drygt hundratjugo listade på slutet av Sverige läser!, en pocketbok som deras samarbetsorganisation DELS just har gett ut, med ett fint omslag av Lars Lerin.
OROSTIDER. ”Välskriven, pedagogisk och fylld av intressanta fakta och spännande tankar om nuläget och vad som kan hända med våra relationer med Ryssland.” Kurt Bäckström har läst K-G Bergströms Nöd och död – Den ryska ockupationen i Norr 1809.
PIONJÄR. Under pågående pandemi hyllas Florence Nightingale som den första kvinna att bana väg för den moderna läkekonsten med sina revolutionerande hygienreformer. Jag påstår att Margaret Ann Bulkley, alias James Barry, borde få dela på den kakan, skriver Helene Wahlström.
MYTOLOGI. Försöket av Barker att psykologisera mytologiska gestalter faller ofta platt och känns på sina håll i boken näst intill pinsamt generiskt och krystat, skriver Tommy Gunnarsson som läst Flickornas tystnad. Men konstaterar samtidigt att de stora massornas kvinnor skildras kollektivt i boken på ett starkt vis.
HOTBILD. Det är dags att utmana instrumentaliseringen av Förintelsen och kampen mot antisemitismen i dagspolitiska splittrande syften. Antisemitism och den med denna ideologi förbundna relativiseringen av Förintelsen är ett aktuellt hot, skriver freds- och miljöaktivisten Tord Björk.
NY RASISM. På sätt och vis påminner oförmågan att urskilja ny rasism om föreställningen att fascism måste uppträda i historisk form för att definieras som fascism. Om förespråkarna inte bär ridstövlar så kan det, enligt detta synsätt, inte vara fråga om fascism, skriver Nathan Hamelberg.
RESEBREV. När man vistas i Istanbul återkommer man ständigt även till slaget vid Sakaria på hösten 1921, då Mustafa Kemal Atatürk besegrade den av Västeuropa stödda grekiska armén. Detta slag nämns inte i våra historieböcker men i denna del av världen beskrivs som avgörande, skriver Anders Kjellström i en betraktelse från ett besök i Turkiet.