OROLIG VÄRLD. Vad händer när idén om globalisering främst är omhuldad bland de välmående skikten i samhället och misstro råder i arbetarklassen? Vladan Lausevic har läst en bok av Ian Bremmer om globaliseringens bakslag.
MELLANMÄNSKLIGT. “Genom berättelsen om Parisavtalet agerar fler människor i kosmopolitisk anda och genom ekonomiska aktiviteter uppstår berättelser om problem rörande utsläpp och säkerhet. Den mänskliga globaliseringen har med tiden inneburit nya behov av berättelser och institutioner”, skriver Vladan Lausevic.
TILLHÖRIGHET. “Swing Time, en virvlande berättelse om dans och om populärkulturens inflytande på privata och politiska strävanden hos en generation som vandrar rastlöst genom världen, ständigt på jakt efter nya upplevelser parallellt med en längtan efter tillhörighet”, skriver Elisabeth Brännström.
GLOBALISERINGEN. Populismen är ett gift. Eller? Ska inte politiker lyssna och ge folket vad de vill ha? Stå för en slags ”god” populism. Är inte detta särskilt viktigt i en tid då politiken anses impotent, till skillnad från förr när politiken förväntades kunna leverera det mesta.
POLITIK. “Orsaken till den ‘stora regression’ som världen nu genomgår är enligt bokens redaktör Heinrich Geiselberger de förändringar i synen på ekonomin och välfärdsstaten som ägde rum i slutet av 1970-talet”, skriver Jonas Elvander.
GLOBALISERING. Den brittiske journalisten David Goodhart delar i sin senaste bok The Road to Somewhere upp mänskligheten i två kategorier: ”anywheres”, de som trivs varsomhelst, och ”somewheres”, de som helst vill bo nära sin mor. ”Varsomhelstarna”, eller den globaliseringsvänliga övre medelklassen om man så vill, utgör en fjärdedel av befolkningen, medan ”någonstansarna” uppgår till hälften.…
FORMSPRÅK. “Kubismen eller icke-formen, som man också kan kalla flera av hans verk där realismen försvunnit för att ge plats åt en fantasivärld, är en viktig del av hans konst”, skriver Anne Edelstam.
