ESSÄ. Carsten Palmer Schale föreslog tidigare i vår att Colm Tóibin borde få ett Nobelpris i litteratur. Men Palmer Schale har fler kandidater att föreslå. Här presenterar han Annie Ernaux och hennes författarskap.
KRITIK. Gunnar Lundin har umgåtts länge med Marcel Prousts författarskap. När han nu genomfört en omläsning infinner sig kritiska perspektiv på denna omhuldade klassiker. Till exempel insikten om att det finns något isande kallt i Prousts betraktande av andra människor. Likväl finner Lundin också försonande drag.
PROSA. Édouard Louis ger en nyanserad bild av hur annorlunda visionen av lycka och frihet kan te sig beroende på den bakgrund du kommer ifrån, skriver Elisabeth Brännström.
ESSÄ. Idag, den 10 november återutges Marcels Prousts På spaning efter den tid som flytt av Albert Bonniers Förlag. Nu är det är dags för en rättvis läsning av den sju band långa romansviten, anser Torsten Rönnerstrand. “Vad författaren egentligen ville säga blir nämligen inte klart förrän i seriens senare delar,” skriver han bland annat.
PARIS. Jesper Nordström har läst en bok om franska flanörer. Han finner att bokens författare, Lena Kåreland, lyckats undvika klichéerna för att istället ge en bild av ett Paris långt bortom det turistromantiska.
PROSA. Camilla Carnmo har läst romanen En sons historia av Marie-Hélène Lafon. “Min hjärna fattar att det här är bra, men mitt hjärta är inte med i leken,” lyder Carnmos sammanfattning.
ARBETARLITTERATUR. Joseph Ponthus skriver kärleksfullt om sin fru och sin mamma men mest skriver han om arbetet, kroppen och sina franska favoritsångare som bär honom när hans kropp bär kött.
MINIESSÄ. I tre korta avdelningar gör Gunnar Lundin en djupgående jämförelse av två litterära mästare, André Gide och Marcel Proust.
BERÄTTARKONST. Att det på ett par ställen ändå blir lite tillrättalagt kan man med lätthet förlåta den infallsrika Yasmina Reza, anser Anna Remmets som läst romanen Lyckliga äro de lyckliga.
