LIVSFILOSOFI. Någonstans på 80-talet såddes fröet till kunskapsnihilismen och den totala kollapsen av fakta. Fröet såddes tyvärr innanför universitetets murar med namn som Deleuze och Foucault och nu står vi där med exempelvis det kvalificerade tomteriet att det går att leva kvantmekaniskt, det vill säga att allt skulle vara energier.
PEDAGOGIK. Makten vill, med disciplin och straff som redskap, infoga viss sorts kunskap och utesluta annan, skriver Anna Jörgensdotter apropå Jan Björklunds förslag om ordningsbetyg.
MELANKOLI. Britten Robert Burton levde mellan 1577 och 1640. I boken Melankolins anatomi, beskriver han olika typer av melankoli, dess orsaker, och möjliga botemedel. Anna Remmets framhåller vikten av att verk som detta ges ut på nytt även om läsupplevelsen har sina begränsningar.
FLOCKMENTALITET. Dessvärre är det inte bara sverigedemokrater som driver och påverkar samhällsklimatet. Rörelser som till sin natur borde vara inkluderande och öppna drabbas också av samma olycksbådande flockkänsla som får dem att vilja sluta sig och ropa på hårdare tag , skriver Myra Åhbeck Öhrman.
KONSTNÄRSKAP. “Den belgiske målaren René Magritte föredrog att kalla sig tänkare istället för konstnär. Det kan därför kännas lite fattigt att stänga in hans bilder i det bildkonstnärliga begreppet och bedöma dem i första hand efter denna disciplins principer”, skriver Ida Thunström.
