NYCKLAR. Ja, ibland kan jag övermodigt känna, att folk (inklusive de professionella tyckarna i företrädesvis Stockholm) ”inte kan något”. Ibland, när jag rannsakar mig själv, kan det omvänt betyda att jag är en idiot. Vem f-n tror du att du är? Hursomhelst finns här möjligen några nycklar in i den större litterära, filosofiska och politiska…
PARADOXALT. ” Sanningssökande och kritiskt tänkande går hand i hand med förmågan att täppa igen tveksamma luckor i myllret av ideologiska frestelser, övertygelser, vinstintressen och lockrop”, skriver Christoffer Andersson.
REFLEKTIONER. Kan man se kompositören Karlheinz Stockhausens musik som tonsättningar av Joan Miró konst? Carsten Palmer Schale begrundar relationerna mellan bild, text och musik.
TANKEVIRUS. “Hans text är fortfarande en intressant blandning av filosofisk spekulation kring virusbegreppet och ett slags manual för hur en påverkansoperation kan genomföras.” William Burroughs snart 50 år gamla essä Electronic Revolution är fortfarande aktuell menar Clemens Altgård.
LIVET. Då vi sätter tillit till vetenskapen sätter vi livets tilltal ur spel, säger Martin Buber. Carsten Palmer Schale skriver: Buber menar att leva är att bli tilltalad. Det enda vi behöver göra som människor är att svara på livet.
DJUR. Sanningen är att människan bara är ett djur. Ett djur som förvisso lärt sig läsa och skriva och bygga broar och flyga till månen, men ändå ett djur, skriver Christian Wåhlander. Han ställer också frågan: “Kunde vi inte stoppa den globala uppvärmningen istället för att hela tiden skynda på den?”
KÄRLEK. I grunden vet jag bara att människans behov av genuina relationer och kärlek är gränslöst, skriver Susanne Liljedahl. Hon är bekymrad över hur digitaliseringen påverkar den mänskliga samvaron.
VAL. “Vi har ett val”, skriver Crister Enander efter en mörk och plågsam natt. Han framhåller att vi måste vårda våra val: “Där finns vår frihet — vår fria vilja, om man så vill. Och framför allt: Våra möjligheter att påverka och förändra.”
SPRÅKLÅDAN. Hej! Mats heter jag och jobbar på en 4-9 skola. Som obehörig märker jag att jag ibland håller masken när det kommer upp terminologi från beteendevetenskap och pedagogik. Till exempel formuleringen rhizomatisk pedagogik. Vad är det?
