TORA DAHL. Biografin om Tora Dahl utvidgar sig gradvis från det personliga till det mer generella i skildringen av plågan av att sitta fast i ett olyckligt äktenskap, längtan efter fysisk kärlek och svårigheten med att leva ett kreativt liv som kvinna, skriver Elisabeth Brännström.
ROMAN. Denna ovanligt välskrivna och intelligenta roman förtjänar att läsas, och läsas på nytt, med vaken uppmärksamhet och stor eftertanke, skriver Ivo Holmqvist om Portarna i Montmartre av Stina Palm.
NOBELPRISET. “Blir det två paket på samma gång nu? Eller bara ett, ett paket med två författare travade på varandra som en litterär dubbelmacka? En Romeo och Julia, en Lila och Elena, en Don Quijote och Sancho Panza, om vi prompt ska stanna i det litterära spåret?” Erik Cardelús skriver om årets Nobelpris i litteratur.
ÖVERGREPP. Det är ett övergrepp att — i samma rum som fascister — påstå att det är viktigt att debatten tas, att det är intressant att lyssna på andras åsikter, för det är bara en vit, fri kropp som kan uttala det, skriver Anna Jörgensdotter apropå att nazister bjöds in till en biblioteksafton.
HUMANITET. Så står han framför mig igen. Inte särskilt lång, inget särskilt med hans utseende. Det är i solen, i de oändliga trädgårdarna i Montjuic, Barcelona. Jag lyssnar på papegojor, och där står han: Johannes Krilon.
STJÄRNFALL. “Ska man där läsa in en mild kritik av ståhejet kring den Nordstjärneorden som den äkta mannen till en av de aderton fick, på Wästbergs rekommendation? Det är ett tag sedan man slutade förläna ordnar inom riket”. Ivo Holmqvist om Jean d’Ormessons bortgång.
