FILOSOFI. För Lena Andersson är det primära filosofi och existens, inte sociologi och politik. Det krav som ställs på var och en av oss är att förbättra sig med hjälp av den tradition som sedan försokratikerna finns. Jag känner sympati för det. Samtidigt inser jag att en sådan syn inte är, och med den bildning…
FÖRNUFTET. Ibland ser man bara det som är, andra stunder det som inte är i det som är, så att det som är försvinner. Så livsnödvändig denna dubbelhet är, den förtröstan en annan värld kan ge. Istället – nuet som livets tempel, impulserna, lusten som vägvisare, ”självförverkligandet”.
LIVSFILOSOFI. Mats Barrdunge anser att livet är större än döden. Här förklarar han varför.
UTAN VAL. För ett par veckor sedan djupdök Rabbe Kurtén i skillnaderna mellan en robot och en människa. Nu återkommer han med en längre text om robotarnas känsloliv.
HOMO SAPIENS. “Om nu alltså människoskapade robotar så småningom i alla avseenden kommer att överträffa sina mänskliga förebilder, vad behöver vi då levande människor till?” I denna längre text djupdyker Rabbe Kurtén i skillnaderna mellan en robot och en människa.
FÖRSONING. “Möjligen är tiden ett av de mysterier som är stöpt för att alltid förbli en gåta”, skriver Melker Garay.
LÖFTE. “I Ekerwalds bok kan jag hitta en tilltro att vi alla på sätt och vis har samma löfte och samma gemenskap. Att i Bibeln och Koranen kan vi leta efter den inre rösten.” Lis Lovén har läst Carl-Göran Ekerwalds Det som inte finns, en bok om hur det icke-existerande påverkar det som existerar.
SOMMARESSÄN. “För att begripa tiden vi lever i nu måste vi väga existentialismen som betydelsefull för efterkrigstidens Europa mot superhjältarnas och superskurkarnas invasion av vår kultur idag”, skriver Christoffer Andersson i sin essä Låtsaskriget som vi i sommar publicerar i fyra delar. På samlingssidan hittar du tidigare delar.
