ESSÄ. “Ingen av oss borde egentligen vara rädd för döden. Antingen lever vi vidare, vilket många hoppas på, eller så är det en evig sömn utan dröm, vilket inte är skrämmande” skriver Humanisternas förbundsordförande David Rönnegard.
DÖDSÅNGEST. “Att låta åldringsvården, såsom den framstår i medierna och personalens vittnesbörder, ta hand om en? Aldrig!”, skriver Lasse Ekstrand som funderar på ett giftpiller en fransk författare tipsade om för länge sedan.
MÄNSKLIGT. “Jag är en annan nu är till synes konstlös och bedrägligt enkel; scenografin och musikinslagen är suggestiva; projektioner signerade Helene Berg associerar till rymd och ett hinsides rike bortom döden, det är elegant och effektivt”. Lena S. Karlsson recenserar Björn Runges uppsättning.
