IDÉHISTORIA. “Trots att Dödens idéhistoria inte direkt ger några omvälvande insikter är det en hyfsad startpunkt som även bjuder på anvisningar för vidare läsning,” skriver Anna Remmets.
LIVSFILOSOFI. “Vad som slår mig i antologins beskrivningar från tidigare epoker är att döden inte beskrivs som något transcendentalt. Den är snarare en fysisk plats”, skriver Lis Lovén som läst “Dödens idéhistoria”.
PROSA. Anna Remmets har läst Magnus Västerbros “Den svarta boken: Små berättelser om död och förvandling” och konstaterar att hon njöt av åkturen genom mörkret.
POSTUMT. “Ulf Nilsson är död men berättelsen från hans dödsbädd handlar om oss levande, om det stora i att vara liten och om livets fabulösa parentes i världsalltet”, skriver Nette Wermeld Enström som läst En liten bok om konsten att dö.
ELEGI. “Det är, perverst nog, som om vardagspratet kräver att vi ska gömma undan sanningarna i en gisten och ful gammal garderob. Helst ska vi gömma nyckeln också.” Crister Enander skriver apropå att en närstående, en alldeles för ung människa, fått sin dödsdom.
HÖSTKATALOG. Det sägs att Astrid Lindgren och hennes syster dagligen brukade hälsa varandra ”döden, döden” – så var det avklarat och man kunde övergå till annat mera väsentligt. I Bonniers höstkatalog som just kommit gör sig döden påmind på ovanligt många sidor, inte minst i postuma böcker.
DEBUTANTPRIS. Axel Burénius får Katapultpriset 2021 för sin debutroman Dödsängel (Wahlström & Widstrand). Berättelsen tar sin utgångspunkt i en verklig bilolycka i vilken Burénius förlorade sin bror. Elin Stadenberg fick ett samtal med honom om livet, döden och det personliga i skrivprocessen.