Lyrik: 16 korta dikter
POESI. Översättaren och poeten Jonas Rasmussen arbetar för tillfället med en ny diktsamling. Här presenteras 16 mycket korta dikter ur det pågående projektet som har arbetstiteln Latent.
Lyrik: Tiden
LYRIK. I Christian Wåhlanders dikt gestaltas ett motiv som genom litteraturhistorien lockat många poeter. Det handlar om tiden som fenomen och vad den gör med oss.
Lyrik: “Något måste ha blivit fel”
DIKT. Pseudonymen Agnes Vittstrand debuterade 2015 med den genreöverskridande boken Allt som tar plats. Förra året utkom diktboken Ge dem inga namn och Vittstrand har också publicerat en mängd essäer och opinionstexter. Det är en mörk och stark diktsvit vi nu kan presentera i Opulens.
Skärvor från Kärlekens kalligrafi
HELSINGFORS. Idag publicerar Opulens fem dikter ur Nicko Smiths diktsamling Kärlekens kalligrafi, där poesin rör sig genom ett dystopiskt Helsingfors bland brödköer och utslagna människor som tappat sin bort sina röster och vidare rakt in i poetens vardagsrealistiska rum.
Lyrik: “Jag gör varma mackor…”
DIKTER. I dag presenterar vi dikter av den Stockholmsbaserade poeten Johan Gummesson, född 1987. Han har skrivit lyrik sedan tonåren. Här är ett smakprov på hans diktskrivande.
Det finns inga årstider på sjukhus
RESA. Det är lätt att beskriva diktsamlingen som en resa. Det är tveksamt, om allt når fram, men det finns energier, rörelser och även ordbetydelser, som pekar på någonting annat, skriver Bo Bjelvehammar om Charlotta Jonassons bok.
Det osynligas bin
HEMLIGHETER. Rilke formulerade bilden av poeterna som ”det osynligas bin” berättar Carsten Palmer Schale i denna text om poesins väsen. Det är bland annat en fråga om att göra honung av det osynliga och hemligheter av det vardagliga.
Tack Pär Lagerkvist!
BOKMINNE. Jag minns var vi satt, jag och min väninna. Vi drack öl på en bar som ligger på Hornsgatan. Utåt en sunkig bar men därinne rätt så fräsch. En bar som vi förut varit på, där vi supit oss fulla, skrattat och sen gått hem.
Bleka minnen
REFLEKTION. ”Han tog ned sin Gud i sitt eget dike och fann någon som vandrade med honom. Som om Gud var en tom gestalt som gav rörelse åt viljelösheten”, skriver Per-Johan Wilhelmsson om författaren Bertil Malmberg.