CORONAKRISEN. “Ingen tror väl på allvar att ett dödligt virus hade tillåtits härja i bostadsrättsföreningar fulla av unga och välmående barnfamiljer?”, skriver Lisa Bjurwald.
CORONAKULTUR. “Kanske är döden ett sätt att få vända sig bakåt, att summera, att göra motstånd mot hur de digitala översköljningarna av information gör det svårt att få en känsla av sammanhang”, skriver Nathan Hamelberg.
CORONAKULTUR. Cannes 2020, den 73:e filmfestivalen, skulle gå av stapeln men blir inte av på grund av pandemin. Men även en inställd filmfestival är en festival, menar Ingela Brovik som gör ett antal nedslag från de två decennier hon bevakat Cannes och berättar om en global onlinefestival som äger rum i sommar istället.
CORONAKULTUR. Hur påverkar pandemin samtidsmusikens uttryck? Andreas Engström berättar om kreativt skapande i skuggan av konserthusens livestreamade klassiska konserter.
CORONAKULTUR. Där vi i medeltidens bildvärld fått lära oss om människans dödlighet, tycks vi nu ha ställts inför det förgängliga, påtagligt sköra, i vår egen rådande samhällsordning, skriver Ida Thunström.
CORONATANKAR. “Det gäller att försöka vända alla svårigheter till en möjlighet,” skriver Sofia Nerbrand som både ser nackdelar och fördelar med den mer isolerade tillvaro de flesta av oss nu lever i.
STATISTIK. ”Det är lätt för den som är okritisk, okunnig eller fördomsfull att missbruka eller tolka resultaten av statistisk metodik.” Carsten Palmer Schale redogör för hur svårt det är att uttala sig säkert kring den pågående coronaspridningen även om många medierubriker ger en motsatt bild.
CORONATRISTESS. Vi står mitt uppe i striden om att vara disciplinerat tråkiga och solidariskt stillsamma, om att hålla oss hemma, stryka i kalendern och iaktta social distans. Vem hade trott att det skulle bli så här, frågar Erik Cardelús.